Radar

Naturvårdsverket: Mindre biobränsle hotar klimatmål

KD-ledaren Ebba Busch talar framför en skärm med bild på en bränsledunk och texten "Sänk dieselpriset med tre kronor".

Klimatmålen till 2030 kommer inte att nås om den kraftiga sänkningen av reduktionsplikten, alltså andelen biobränsle i diesel och bensin, sker enligt vad regeringen har utlovat. Det visar Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

När Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog emot Klimatpolitiska rådets svidande kritik av regeringens klimatpolitik i slutet av mars hade hon inga svar på hur klimatmålen skulle nås, utan hänvisade till den klimatpolitiska handlingsplanen som kommer i höst. Enligt klimatlagen ska en sådan handlingsplan skrivas vart fjärde år.

Naturvårdsverket har i uppgift att ta fram ett underlag till handlingsplanen och har nu presenterat detta. Myndigheten konstaterar att Sveriges klimatmål till 2030 inte kommer att nås ifall regeringens omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs och bibehålls. Hur stort avståndet till målet kommer att vara går inte att bedöma förrän det finns ett konkret förslag på reduktionspliktsnivåer, skriver Naturvårdsverket.

Att reduktionsplikten ska sänkas är alltså inte formellt beslutat. I Tidöavtalet står att partierna ska ta fram förslag för lägre drivmedelspriser utan att specifikt nämna reduktionsplikten. I sin regeringsförklaring sa statsminister Ulf Kristerssons (M) att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och att det ska gäller under mandatperioden.

För diesel skulle det betyda en sänkning av andelen biobränsle från 30,5 till 6 procent, som är EU:s miniminivå. En sänkning som skulle öka Sveriges utsläpp med omkring 10 procent, enligt Klimatpolitiska rådets beräkning.

Minskat utsläppsgap

I Naturvårdsverkets underlag till handlingsplan fanns även några ljuspunkter. Förutsättningarna för att Sverige ska lyckas med klimatomställningen till 2045 har på flera sätt förbättrats, på grund av att åtgärdsalternativen har blivit fler och billigare, och att näringslivets investeringsvilja har ökat.

– För att ta tillvara dessa förutsättningar behöver klimatpolitiken få en framträdande roll i alla relevanta politikområden. Det krävs långsiktiga politiska beslut som har en bred förankring och håller över tid, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning i ett uttalande.

Sedan 1990 har Sveriges utsläpp minskat med 33 procent och de bedöms av Naturvårdsverket minska med omkring 70 procent till 2045. Avståndet till målet, att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045, har alltså minskat.

– Våra bedömningar förutsätter att den pågående elektrifieringen av industri och transporter kan skalas upp, både på kortare och längre sikt. Det kommande decenniet behöver vi framför allt omfattande investeringar i vindkraft och elnät, säger Stefan Nyström.

Läs mer: Greenpeace: Biobränslen har ökat utsläppen

Naturvårdsverkets 45 förslag som tar Sverige närmare målen

I samarbete med andra myndigheter har Naturvårdsverket tagit fram 45 förslag på styrmedel, styrmedelsförändringar eller andra åtgärder som kan öka chanserna för Sverige att nå klimatmålen, både på kortare och längre sikt. Myndigheten sammanfattar förslagen så här:

1. Utvecklingen av styrmedel för el- och värmesektorn samt industrin bör fokusera på insatser som möjliggör omställningen. Tillgång på kompetens, effektiva tillståndsprocesser, energi- och resurseffektivitet samt infrastruktur för lagring av koldioxid är några centrala frågor.

2. Reduktionsplikten kan endast sänkas under en mycket begränsad period, om utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner ska minska i tillräcklig omfattning till 2030. Ytterligare styrmedel som möjliggör en snabb elektrifiering och en ökad transporteffektivitet föreslås också. Incitamenten för klimatåtgärder i jordbrukssektorn behöver förstärkas när EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs i Sverige.

3. Ytterligare styrmedel som ökar kolsänkan behöver införas. Även tekniska åtgärder för negativa utsläpp, som bio-CCS, behöver prioriteras bland de kompletterande åtgärderna.