Klimatpolitiska rådet: ”Sverige har tappat styrfarten”

Klimatpolitiska rådet utvärderar sedan 2018 hur väl regeringens klimatpolitik är förenlig med Sveriges klimatmål. I årets rapport, släppt på onsdagen, blir betyget återigen underkänt, denna gång med emfas. För första gången på två decennier leder Sveriges politik till ökade utsläpp av växthusgaser.

– Vi har tappat styrfarten och kommer styra åt fel håll om politiken inte ändras, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson, när hon presenterar rapporten vid ett seminarium på Stockholm Waterfront.

Medan EU håller kursen och har ökat tempot i klimatomställningen går Sverige alltså i motsatt riktning, konstaterar hon.

– Det är både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik nu riskerar att leda till ökade utsläpp, när vi snarare behöver accelerera.

Rådet kommer även med en rad rekommendationer som ska göra att regeringen når målen om netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. Den första rekommendationen är att utforma en klimatpolitisk handlingsplan som leder till att klimatomställningen accelereras, så att utsläppen minskar i närtid och klimatmålen till år 2030 kan uppnås.

Cecilia Hermansson understryker att klimatomställningen handlar om den samlade politiken, inte ett enskilt politikområde.

– Det behövs insatser inom alla politikområden. Fossilfri elektrifiering som regeringen nu har haft i fokus är centralt, men det är för smalt för att på ett hållbart sätt nå netto noll utsläpp, säger hon.

En annan rekommendation från rådet är att regeringen utvecklar en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning.

”Klimatneutrala samhället kan bli mycket bättre”

Förutom att utvärdera politiken har rådet i rapporten fokuserat på hur målkonflikter ska hanteras när klimatomställningen ska accelerera, och vilka synergier som finns. Rådets vice ordförande Björn Sandén menar att det finns en stor synergi mellan klimatomställningen och i stort sett alla andra samhällsmål.

– Klarar vi inte klimatomställningen kommer det bli svårare att nå i princip alla andra samhällsmål. En värld med stora klimatförändringar kommer att vara en värld där det är svårare att uppnå ekonomiskt välstånd, och det kommer att vara en osäkrare värld, säger han.

Samtidigt finns alla möjligheter att ställa om till en positiv samhällsutveckling, fortsätter Björn Sandén.

– Det klimatneutrala samhället kan bli väl så bra som det vi har idag, och också mycket bättre.

Ett exempel är att vi kommer få färre utsläpp i städer och bättre folkhälsa om vi slutar med att elda olja, eller att vi kan få mindre säkerhetspolitiska problem om vi blir mindre importberoende.

Men att ersätta oljan kan leda till nya målkonflikter, som lokala problem med biologisk mångfald på grund av att man valt en viss lösning på energiomställningen. Andra konflikter gäller mellan det enskilda och samhället.

– Om jag äter biff och tar flyget är det kanske bra för mig om jag gillar biff och gillar att flyga, men det blir en kostnad för alla, säger Björn Sandén.

En annan konflikt kan vara att investeringar idag ger nytta först i framtiden. Kortsiktig krishantering, exempelvis skenande energipriser, kan stå i konflikt med långsiktiga mål.

– Om vi misslyckas med att göra de här avvägningarna och fastnar i olika intressekonflikter kan det också bli så att omställningen går för långsamt. Då blir vi alla förlorare, säger Björn Sandén.

– Omställningen kommer att pröva det politiska ledarskapet, fortsätter Björn Sandén.

Klimatministern vill exportera svensk politik

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger när hon tar emot Klimatpolitiska rådets rapport att hon ännu inte läst den, och att rapporten kommer lägligt.

– Den dialog vi har genom rapporten är väldigt viktig för att politiken som regeringen bedriver verkligen ska bygga på etablerad forskning, säger ministern.

Romina Pourmokhtari delar inte rådets syn på att regeringen lagt för ensidigt fokus på frågan om ny elproduktion, säger hon.

– Jag tror den kommer bli helt avgörande för hastigheten och möjligheten att nå hela vägen till netto noll 2045.

Hur det ska gå till kommer regeringen att återkomma till med sin klimatpolitiska handlingsplan som kommer till hösten, säger ministern.

– Regeringen delar helt bilden av att det är bråttom och att det går för långsamt, men också att omställningen ger många möjligheter för oss att göra skillnad, både här i Sverige och i andra länder som alla våra exporterande företag som de säljer varor och tjänster till kan påverka, säger Romina Pourmokhtari.

– Vi måste på bästa sätt exportera fossilfria varor, tekniker och möjligtvis också politik för att klara av klimatomställningen, fortsätter hon.
På vilket sätt regeringens nyligen av rådet starkt kritiserade politik skulle kunna bidra till omställningen utomlands gick ministern inte in på.

Läs mer: Klimatpolitiska rådet kräver mer av regeringen