Transportsystemet ska vara jämställt, alltså likvärdigt svara mot mäns och kvinnors transportbehov, enligt Riksdagens transportpolitiska mål från 2001. En rapport från Trafikanalys året därpå visade att män kör mer och kvinnor åker mer kollektivt även om tillgången till bil är densamma. Myndigheten antog att skillnaderna skulle minska över tid.

– Men så verkar det inte se ut. Det är förvånande att se att så lite har förändrats på 20 år, säger Mattias Andersson, projektledare på Svensk kollektivtrafik i ett uttalande.

Trafikanalys antagande att män och kvinnor snart skulle börja resa på samma sätt byggde på att kvinnor förmodades börja köra mer bil eftersom sysselsättningen och inkomsten ökat i gruppen. Men så har det alltså inte blivit. Även idag reser kvinnor mer kollektivt än män, visar attitydundersökningen Kollektivtrafikbarometern.

Ett skäl till det kan vara att kvinnor tycker det är viktigare att bidra till bättre miljö än män. I undersökningen anger kvinnor miljön som skäl till att välja att resa kollektivt i högre grad än män.

På branschorganisationen Svensk kollektivtrafik ställer man sig av naturliga skäl inte frågan hur man kan få kvinnor att köra mer bil, utan snarare hur man skulle kunna få män att åka mer kollektivt. I Kollektivtrafikbarometern framgår att män inte bara reser kollektivt mer sällan, de har också sämre kunskap om kollektivtrafiken och hur man reser kollektivt.

”De tycker inte det är användbart men det kan bero på brist på information, därför kan en kunskapshöjning ge effekt på resandet”, konstaterar Svensk kollektivtrafik i en sammanfattning av undersökningens resultat.

Projektledare Mattias Andersson menar att det går att förändra tjänster och trafik så att de passar både män och kvinnor.

– Satsningar på kollektivtrafik som kan attrahera män kommer att ge resultat i ökat resande. Det betyder förstås inte att man ska införa särskilda busslinjer för män, men med ökat fokus på vad olika målgrupper värdesätter kan man öka attraktiviteten för just den gruppen. Det kan handla om riktad marknadsföring, till exempel med reklam som män kan identifiera sig med, säger han.

Läs mer: Sveriges kollektivtrafik nästan 100 procent icke fossil

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.