I november 2022 lämnade ungdomsrörelsen Aurora in en stämningsansökan mot svenska staten. De kräver att domstolen slår fast att staten måste vidta vissa åtgärder för att begränsa klimatförändringarna (se faktaruta). Efter att tingsrätten nu fattat beslut om att utfärda stämning får staten, som företräds av justitiekanslern, tre månader på sig att svara på stämningsansökan.

– Att domstolen inte självmant vill avvisa vår stämningsansökan ser vi som en stor framgång. Det känns spännande att se hur processen kommer utvecklas nu och hur staten kommer att bemöta våra argument. Förhoppningsvis svarar staten fort eftersom vi befinner oss i en global existentiell klimatkris där varje dag är viktig för det arbete som krävs för att säkerställa en framtid med så milda konsekvenser av sagd kris som möjligt, säger Ida Edling, juridisk koordinator för Aurora i ett uttalande.

Bland de över 600 unga som ursprungligen deltog i den så kallade grupptalan kommer 300 personer att stå bakom stämningen, skriver TT.

För Aurora innebär utfärdandet av stämningen att staten nu kommer att börja betala rättegångskostnader i form av arvode till sina ombud, och att organisationen löper en ekonomisk risk att behöva betala miljonbelopp i ersättning för kostnaderna. Gruppen har redan samlat in över 1 miljon kronor i crowdfunding, pengar som hittills gått till arvode för den egna advokaten.

– Att hålla staten ansvarig för att de kränker ens mänskliga rättigheter är en dyr affär i Sverige. Utan stöd från allmänheten kommer vi inte kunna driva den här processen. Alla bidrag gör skillnad och tillsammans når vi målet, säger Anton Foley, Aurora.

Enligt rådman Olof Roos kommer målet troligtvis leda till huvudförhandling, men det är även möjligt att avgöra målet i skriftlig handläggning, skriver TT.

Det kan även hända att Justitiekanslerns svar leder till att målet avvisas, sa Olof Roos tidigare till Landets fria tidning.

Inför stämningen i höstas bad Aurora regeringen om svar på sina yrkanden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skrev då i ett brev till organisationen att ”Regeringen delar Auroras syn på vikten av att nå målen i Parisavtalet”. Hon skriver även att regeringen avser återkomma om hur klimatmålen ska nås i den klimatpolitiska handlingsplanen som presenteras under 2023.

Läs mer: Auroramålet går in i ny fas

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.