Radar

Befolkningsboom i norr öppnar för cirkulära städer

Illustration av hur en framtida stationsby skulle kunna se ut. Kupol i glas omger själva stationen, med växter inuti och snö utanför.

Lokalproducerade grönsaker och fisk. Bostäder, simhallar och kulturarenor uppvärmda av spillvärme. Flexibla hus av återbrukade material. Det kan bli verklighet med cirkulärt byggande i övre Norrland, när nya industrier kan ge 100 000 fler invånare.

Området i norra Skellefteå bär namnet Solbacken, men är i praktiken ett platt fält med 1200 identiska gråvita baracker. De är beställda av företaget Northvolt, som just nu bygger Europas största batterifabrik. Bygglovet är tillfälligt och modulhusen ska befolkas av byggarbetare. Förhoppningen är att de som sedan kommer att arbeta i fabriken bosätter sig permanent, berättar Karin Degerfeldt, hållbarhetsstrateg på Skellefteå kommun.

– Det är superviktigt att vi skapar både miljöer och boenden där man vill bo kvar. Vi vill ju växa med människor. ”Fly-in-fly-out” försöker vi skapa förutsättningar för att undvika, säger hon.

Utöver Northvolts batterifabrik är två industrier för fossilfritt stål i färd att etableras i Norrland, Hybrit i Gällivare och H2 Green steel i Boden. Tillsammans väntas de tre mångmiljardsatsningarna kräva en befolkningsökning i regionen på 20 procent till år 2035. Uppskattningen är gjord av regeringens utredare och bygger på omkring 10 000 anställda i själva industrierna plus deras familjer och nya jobb i offentlig sektor, totalt 100 000 personer.

Nu krävs infrastruktur och nya bostäder, snabbt.

– Vi är mitt uppe i en extraordinär samhällsomvandling. Att det ska gå väldigt fort är såklart stressigt men tempot gör det också möjligt att hitta gränsöverskridande lösningar, eftersom alla samhällssektorer behöver utvecklas samtidigt, säger Karin Degerfeldt.

I området Solbacken i norra Skellefteå har 1200 tillfälliga bostäder byggts för Northvolts entreprenörer
I området Solbacken i norra Skellefteå har 1200 tillfälliga bostäder byggts för Northvolts entreprenörer. Foto: Away group

Befolkningstillväxten som väntar skapar en särskild demografi, eftersom industrins nyetableringar brukar locka till sig människor i en viss ålder. Det menar Patrik Waaranperä, seniorkonsult på Sweco, och författare till en ny rapport som tar upp hur övre Norrland kan planera för en hållbar framtid.

– För en kommun är det önskvärt att ligga ganska stabilt i befolkningsförändring, men med de här etableringarna blir det väldigt extremt. Det blir som en puckel under en period med ett stort behov av förskolor, men därefter står man med tomma förskolelokaler och behöver grundskolor, säger han.

Att göra lokaler flexibla så att de kan omvandlas exempelvis från förskola till grundskola, är ett exempel på hur cirkulär stadsplanering kan bidra till att möta de utmaningar som den höga befolkningstillväxten för med sig. Skälen att planera cirkulärt är både ekonomiska och ekologiska, enligt Patrik Waaranperä.

Det finns ekologiska och ekonomiska skäl till att planera cirkulärt, säger Patrik Waaranperä, seniorkonsult på Sweco: "Det finns ingen motsättning, utan det handlar om att använda befintliga resurser så effektivt som möjligt
Det finns ekologiska och ekonomiska skäl till att planera cirkulärt, säger Patrik Waaranperä, seniorkonsult på Sweco: "Det finns ingen motsättning, utan det handlar om att använda befintliga resurser så effektivt som möjligt." Foto: Sweco

– Ofta går det hand i hand. Det finns ingen motsättning, utan det handlar om att använda befintliga resurser så effektivt som möjligt, säger han.

Vill man bygga ett långsiktigt hållbart samhälle finns många delar att hålla i huvudet redan från början. För att människor ska vilja bosätta sig i ett område krävs även kringservice som idrottshallar, närhet till rekreationsområden och bra kollektivtrafik, säger Patrik Waaranperä.

– Man får inte heller glömma bort befolkningen som redan bor där, fortsätter han, och nämner långa vårdköer som ett aktuellt exempel på hur hög inflyttning inte nödvändigtvis gör samhället bättre för alla.

I dag råder brist på vårdplatser på de stora länssjukhusen, och det saknas uppåt 200 tandläkare och tandhygenister i Västerbotten och Norrbotten, rapporterar Dagens Nyheter.

En luftburen tågbro länkar samman Boden och Luleå, i Swecos vision
En luftburen tågbro länkar samman Boden och Luleå, i Swecos vision. Illustration: Sweco

Spillvärme nyckeln

Men vad är det då med industrietableringarna som gör att Sweco kallar denna tid för ett ”unikt fönster” för cirkulär stadsplanering i övre Norrland? Jo, genom att ta vara på spillvärmen från industrierna kan energibehovet minskas till en fjärdedel av dagens, beräknar konsultföretaget.

– Man skulle till exempel kunna odla nio hektar fisk och grönsaker och försörja hela regionen. Så det byggs upp en ny lokal ekonomi med andra företag, som en följd av den gröna industrin, säger Anna Hessle, arkitekt och stadsplanerare på Sweco.

Hon är en av personerna bakom konsultföretagets visionsarbete om cirkulär stadsplanering i Luleå och Boden, som de kallar ”Den cirku-nära regionen”.

– Industrin har svårt att på egen hand skapa attraktiva livsmiljöer, som det är spännande för folk att flytta till. Det räcker inte med att bara bygga bostäder, utan det handlar om helheten och livsformen man kan erbjuda om man vill locka folk permanent, fortsätter Anna Hessle.

Spillvärmen kan även användas till nya sporthallar och simhallar. Ett annat förslag är att värma upp cykelbanor för pendling året runt.

– Det är mest fantasin som sätter stopp för vad man kan ha spillvärmen till, säger Anna Hessle.

"Om man gör som man alltid har gjort missar man det 'window of opportunity' som står öppet just nu", säger arkitekt och stadsplanerare Anna Hessle
"Om man gör som man alltid har gjort missar man det 'window of opportunity' som står öppet just nu", säger arkitekt och stadsplanerare Anna Hessle. Foto: Sweco

I visionen som hon varit med att ta fram, byggs Boden och Luleå ihop med en luftburen tågbro.

– Vi behöver mer kollektivtrafik så att orterna kommer närmare varandra och fler kan ta del av både spillet från industrin och dela attraktiv kultur och service. Man behöver knyta ihop flödena av energi och människor i regionen, säger Anna Hessle.

I visionen anläggs nya stationssamhällen i anslutning till tågbron, och i själva bron kan även ledningar för spillvärme, vatten, elektricitet och data dras. Facebooks datacenter i Luleå är Europas största, och företaget är i färd att bygga en tredje serverhall i staden.

– Det finns synergier om man inte planerar varje fråga för sig, utan på ett integrerat sätt från början. Då har man väldigt goda möjligheter att skapa ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhälle, säger Anna Hessle.

Inuti en tågbro skulle man kunna lägga ledningar för spillvärme, vatten, elektricitet och data
Inuti en tågbro skulle man kunna lägga ledningar för spillvärme, vatten, elektricitet och data. Skiss: Sweco

Återbruk i bygget

En av de mindre cirkulära branscherna är byggande. Över en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från byggindustrin, som även genererar mycket avfall. Men i Skellefteå vill man ändra på det. Här har aktörer från bygg- och fastighetsbranschen samlats i ett nytt nätverk för cirkulärt byggande.

Projektet drivs gemensamt av Skellefteå kommun, IVL Svenska Miljöinstitutet och dess dotterbolag Centrum för cirkulärt byggande (även kallat CCBuild).  Nätverket ska göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen, för entreprenörer, leverantörer av material, fastighetsägare och arkitekter.

– Vi riktar oss till alla som jobbar inom byggbranschen. Målet är en marknadsplats där kontakt mellan de olika aktörerna möjliggörs och faller sig lite mer naturlig, säger Sebastian Röstberg, projektledare på IVL:s kontor i Skellefteå.

Genom att återbruka fasadtegel istället för att producera nytt är det möjligt att minska koldioxidutsläppen med över 90 procent
Genom att återbruka fasadtegel istället för att producera nytt är det möjligt att minska koldioxidutsläppen med över 90 procent. Foto: Jon Moore/Unsplash

På den digitala marknadsplatsen ska man kunna köpa allt från återbrukad inredning till tegel för fasader, berättar han.

– En klassiker är när man renoverar kommunala verksamheter och sparar nånting och så glöms det bort. Det vi vill få till nu är att aktörerna inom byggbranschen börjar kartlägga vad de har, så att vi kan få tillbaka det in i projekten igen, säger Sebastian Röstberg.

Cirkulärt byggande handlar även om att demontera istället för att riva, säger han.

Är det dyrare, eller varför görs det inte?

– Det kan vara dyrare när man river, men det kan bli en besparing totalt. Framför allt kan det handla om att lägga in det i tidsplaneringen, säger Sebastian Röstberg.

"Vi vill att aktörerna inom byggbranschen börjar kartlägga vad de har, så att vi kan få tillbaka det in i projekten igen", säger Sebastian Röstberg, projektledare på IVL:s kontor i Skellefteå
"Vi vill att aktörerna inom byggbranschen börjar kartlägga vad de har, så att vi kan få tillbaka det in i projekten igen", säger Sebastian Röstberg, projektledare på IVL:s kontor i Skellefteå. Foto: Privat

När man återbrukar byggmaterial krävs också mellanlagring och kvalitetssäkring av materialet. En annan utmaning är att skapa den samverkan som krävs, i en bransch med många parter, som varierar mycket mellan olika projekt. Kommunens deltagande i nätverket är av stor betydelse, menar Sebastian Röstberg.

– Kommunens har insyn och är en stor aktör inom området. Deras roll som facilitator är jätteviktig för att möjliggöra den här marknadsplatsen i Skellefteå.

”Våga återbruka”

Karin Degerfeldt, hållbarhetsstrateg på Skellefteå kommun, instämmer.

– Det här drivs mycket av näringslivet men vi kan ta rollen som synkroniserande kraft.

Karin Degerfeldt kallar sig själv en ”personlig tränare” i hållbarhetsfrågor.

– Alla måste träna själva men man kan få hjälp med lite strategier för vad som är vettigt. Många tycker det är så intuitivt rätt att återbruka, men har inte kunskapen, kulturen eller affärsmodellerna.

Ibland saknas även mod, enligt Karin Degerfeldt.

– Man måste våga återbruka. Ett hinder är kvalitetssäkringen, man vet inte vilka garantier som gäller för återbrukade produkter. Det finns behov av ökad forskning och utveckling inom det området.

"Man måste våga återbruka", säger Karin Degerfeldt, hållbarhetsstrateg på Skellefteå kommun
"Man måste våga återbruka", säger Karin Degerfeldt, hållbarhetsstrateg på Skellefteå kommun. Foto: Privat

Marknadsplatsen för återbruk är bara en del av lösningen, säger Karin Degerfeldt.

– Det behövs ett systemskifte. Och de entreprenadföretag jag träffar är angelägna att få till det, för man ser slöserierna och affärsnyttan med att inte slösa på resurser. Det är pengar och marknadsandelar. Många har förstått att de kommer tappa marknadsandelar om de inte hänger med.

Skellefteå kommun har stor möjlighet att få in återbruk i byggandet, anser Karin Degerfeldt.

– Vi är en stor beställare av byggen just nu, man kan se det som att vi är i byggbranschen fast vi är en offentlig organisation. Som beställare av byggprojekt har vi jättestor möjlighet att påverka genom upphandling. Jag tycker att lagen om offentlig upphandling är världens bästa verktyg i samhällsutvecklingen, säger hon.

Enligt Sweco ställer endast 13 procent av Sveriges kommuner krav på cirkularitet i upphandlingar.

Försöker kommunen även påverka industriföretagen, till exempel när Northvolt bygger en stor barackpark till sina byggarbetare?

– Vi kan vara tydliga i markanvisningar om det är på kommunal mark, med vad vi har för krav. Men i och med att vi har sån tillväxt har vi fått fundera på var vi lägger krutet. Då är de permanenta byggnationerna absolut viktigast, säger Karin Degerfeldt.

Anna Hessle menar att man behöver jobba i båda tidsperspektiven samtidigt.

– Barackerna blir tyvärr ofta permanenta, vilket man bör fundera på även när man planerar en barackstad, hur kan man göra det på ett så bra sätt som möjligt. Hur blir det en god livsmiljö, eftersom de tillfälliga lösningarna gärna hänger sig kvar.

I stationsbyn spelar stadsodling en central roll
I stationsbyn spelar stadsodling en central roll. Spillvärme från industrin gör det möjligt. Skiss: Sweco

Momentum

Vad krävs då för att det cirkulära – som inte är normen när det gäller stadsplanering och byggande i dag – ska bli verklighet i övre Norrland?

– Svårigheten är att alla är upptagna, ingen sitter och rullar tummarna, det är full rullians. Och visst är det lätt att falla tillbaka på gamla beprövade metoder när man har bråttom, säger Karin Degerfeldt.

Hon tar som exempel att ett akut bostadsbehov kan leda till att man bygger på samma sätt som det gjorts tidigare.

Anna Hessle delar farhågan.

– Det är ett slags samskapande man vill få till, och det är en utmaning när allt ska gå så fort. Vi tror att de största vinsterna finns när industri, kommun, akademi och företag försöker lösa det här gemensamt.

Hon berättar att den samverkansworkshop Sweco initierade om cirkulär stadsplanering i Luleå och Boden väckte stort intresse, liksom den senaste rapporten som berörde temat.

– Viljan till samverkan finns, märkte vi, men man drunknar i vardagen där många försöker hålla huvudet över vattenytan. Mycket ska ske snabbt och då är det svårt att göra saker på ett nytt, cirkulärt sätt. Om man gör som man alltid har gjort missar man det ”window of opportunity” som står öppet just nu.

5 grundstenar för cirkulär stadsplanering

1. Främja förändrade konsumtionsmönster: Främja delade tjänster och utrymmen, satsa på återbruk istället för att bygga nytt.

2. Främja naturens förmåga till ekologisk förnyelse: Öka andelen lokalproducerade livsmedel. Fler naturområden och gröna ytor för bättre luft och levnadsvillkor och större motståndskraft mot extremväder.

3. Kartlägga resursflöden: Digitala verktyg och plattformar kan underlätta för att cirkulera resurser.

4. Sätta ramar som främjar cirkulär ekonomi: Genom lagstiftning, subventioner och innovativa affärsmodeller.

5. Anlägga ett holistiskt systemperspektiv: För att uppnå cirkularitet krävs att vi tänker hela vägen från lokalt till regionalt och engagerar samtliga intressenter.

Källa: Sweco

Cirkulärt byggande – några exempel

Materialåtervinning: Lågt klimatavtryck och långhållbarhet på material i nybyggnad, och redan från början ska det finnas en plan för demontering och återvinning när livslängden är förbi.

Ombyggnad: Om exempelvis en fasad och väggar invändigt behöver bytas ut kanske betongstommen kan behållas, och på så sätt sänks ombyggnadens klimatavtryck.

Flexibel nybyggnad: Strukturer som trapphus kan byggas på ställen som funkar för många olika användningsområden. Man kan bygga upp en databas för byggnaden så att kunskapen om dess beståndsdelar finns om något behöver byggas eller rivas.

Källa: Anna Hessle, arkitekt, Sweco

Cirkulär ekonomi

Termen cirkulär ekonomi myntades 1988 i artikeln The Economics of Natural Resources. Men det var Ellen MacArthur Foundation, en organisation vars mål är att driva på övergången till en cirkulär ekonomi, som gav begreppet spridning. Enligt organisationen är cirkulär ekonomi en systemlösning baserad på tre designprinciper:

1. eliminera avfall och föroreningar

2. cirkulera produkter och material till högsta möjliga värde

3. regenerera (återföra resurser och näring till) naturen

Källa: Sweco

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.