Radar

Minskad klimatpåverkan från byggsektorn

Betong hör till byggbranschens största utsläppsbovar, men det är möjligt att halvera betongens klimatpåverkan.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser minskar, trots att produktionen ökar. Däremot ökar energianvändningen och användningen av miljöfarliga kemikalier. 

Över en femtedel Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från byggindustrin. Sektorn bidrar därtill med stora utsläpp utomlands, genom importerade varor.

Men utsläppen minskar, visar Boverkets senast sammanställda data. År 2020 var de totala utsläppen av växthusgaser, det vill säga både inhemska utsläpp och import, från bygg- och fastighetssektorn cirka 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter*. Föregående år låg utsläppen på cirka 17,5 miljoner ton.

Elektrifiering av arbetsmaskiner, återbruk av byggmaterial och klimatförbättrad betong hör till de områden som branschen arbetar med för att minska klimatpåverkan.

– Byggbranschen har den bästa färdplanen, konstaterade Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige i tidningen Byggindustrin i höstas. 

Han syftade på branschens gemensamma arbete med Färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor 2045, som han alltså anser är den bästa av landets totalt 22 branschspecifika färdplaner. Axelsson uttryckte samtidigt oro för att omställningen av byggbranschen går för långsamt, och efterlyste krafttag.

Boverkets andra uppdaterade miljöindikatorer visar att byggbranschens totala energianvändning har ökat mellan 2008 och 2020, liksom användningen av miljöfarliga kemikalier och utsläppen av partiklar. Utsläppen av kväveoxider och användningen av hälsofarliga kemikalier har under samma tid minskat.

*Koldioxidekvivalent (CO₂e) betyder mängden av en viss växthusgas, exempelvis metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.

Läs även: ”Cement” kan odlas med bakterier

Radar

Ökad stress och press på svenska arbetsplatser

73 procent av kvinnorna inom vård och omsorg upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.

Allt fler svenskar arbetar ofta under tidspress. Över hälften har ett psykiskt ansträngande arbete och fyra av tio har svårt att koppla bort arbetet när de är lediga. Det visar nya siffror från SCB.

– Det är oroande att så många svenskar upplever att de jobbar under sämre villkor. Att ofta jobba under tidspress och psykisk stress blir snabbt ett arbetsmiljöproblem som går ut över möjligheten att göra ett bra arbete, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, som sammanställt siffrorna i ett pressmeddelande.

Drygt 60 procent av alla svenskar arbetar ofta under tidspress, enligt SCB. Andelen har vuxit under de senaste två åren. Över hälften av svenskarna uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete. Det är den högsta andelen sedan undersökningen genomfördes för första gången 1980. 

– Att arbeta under stress kan leda till mer sjukfrånvaro, vilket drabbar den enskilda individen men även arbetsgivare och samhället. Vi vill uppmuntra arbetsgivarna till att ha tydliga handlingsplaner för att minska den psykiska ohälsan på arbetsplatsen, säger Mikael Jansson.

Kvinnor är mer psykiskt stressade på jobbet än män (57 respektive 49 procent). Inom vård och omsorg är könsskillnaderna än större. 73 procent av kvinnorna i branschen upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.

Fler har svårt att koppla av vid ledighet

• Andelen som svarar att de har ett stillasittande arbete har ökat från 25 till 41 procent under de senaste 20 åren.  
• Andelen som svarar att de har ett psykiskt ansträngande arbete har ökat med 9 procentenheter, från 43 till 52, under de senaste tio åren.  
• 60 procent uppger att de ofta arbetar under tidspress.  
¨• Andelen som uppger att de har svårt att koppla bort arbetet vid ledighet har ökat från 29 till 43 procent på 20 år.
Källa: Rapporten Arbetsmiljö 1980–2022 från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Radar

”Klimaträddaren” koldioxidinfånging är åratal bort i Sverige

De flesta projekt i Sverige handlar åtminstone delvis om så kallad bio-CCS, där man suger upp koldioxid som bildats av förnybara ämnen.

Tekniken är hajpad och behövs för att fixa klimatmålen. I dag finns 40 anläggningar i världen som suger upp koldioxid innan röken lämnar skorstenen. Men i Sverige dröjer det flera år innan första anläggningen är på plats.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.