Regeringen har kraftigt skurit ner miljöbudgeten, där även anslag som berör friluftslivet ryms.

Bland annat minskar ett anslag till länsstyrelserna, som till stor del går till skötsel av naturreservat och nationalparker, med två tredjedelar i år jämfört med i fjol. Det visar en sammanställning som Friluftsfrämjandet och Svenska turistföreningen gjort. Pengarna går bland annat underhåll av stigar, toaletter och städning.

Flera länsstyrelser har redan larmat om konsekvenserna, exempelvis Gotland där bland annat röjning och ved till grillplatser får stryka på foten, liksom Skåne där sådant som toaletter, skräpplockning och rastplatser påverkas. SVT har också skrivit om att Kalkbro naturreservat i Sörmland, där filmen Ronja Rövardotter delvis spelades in, har fått minskade anslag med två tredjedelar vilket bland annat slår mot bekämpningen av granbarkborrar och arbetet för ökad tillgänglighet.

Viktigt för hälsan

– Den stora risken är att människor inte kommer ut i samma utsträckning. Det viktiga för människors hälsa är det friluftsliv som är vardagsnära, den som finns runt knuten. Inte turen till Sarek en gång om året. Och då måste det finnas tillgängliga områden som är välskötta, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Dessutom halveras potten för byggnader och anläggningar i naturreservat och nationalparker. Det påverkar exempelvis entréer, broar och fågeltorn i nationalparker och naturreservat.

Det blir inte heller några pengar till nya lokala naturvårdsprojekt, som går under namnet LONA, förutom sådana som gäller våtmarker. Det handlar om en satsning som varit permanent sedan 2010 och där över 4 500 projekt genomförts och som nästan alla landets kommuner utnyttjat.

Enligt en oberoende utvärdering år 2021 har projekten varit till ”stor nytta” för såväl lokal naturvård som friluftsliv – och rent av ”avgörande” i mindre kommuner.

Regeringens budget slår också mot Europas största slåttermyr i Pajala som riskerar att växa igen till sommaren, och dessutom läggs satsningen på naturnära jobb, som LFT skriver om, ned.

För verksamheten med Naturum, som ska ge kunskap och guida folk ut i naturen runtom i landet, minskar anslagen med 23 procent. Det blir heller inga mer bidrag för att informera om allemansrätten, trots att det efterfrågas av markägare.

– Vi är stolta och glada över allemansrätten i Sverige men det krävs ett kontinuerligt informationsarbete kring hur vi ska bete oss för att inte förstöra naturen. Därför är det allvarligt att man strukit dessa pengar, säger Kristina Ljungros.

Nya hittade ut i naturen

Under pandemin väcktes ett intresse för friluftsliv hos många – det blev plötsligt kö till grillplatserna och det blev trångt på lederna i naturreservaten. Och nya grupper hittade ut i naturen.

Att röra oss och vistas i skog och mark kan minska stress och få oss att må bättre såväl psykiskt och fysiskt, enligt Folkhälsomyndigheten. Att förutsättningarna för friluftslivet minskar är enligt Kristina Ljungros allvarligt framför allt för barn och unga som sitter alltmer still framför sina skärmar, och där trenden för fysisk aktivitet pekar stadigt nedåt.

Sämre förutsättningar för friluftsliv rimmar illa med att regeringen säger sig vilja förbättra folkhälsan och gör flera satsningar på området, framhåller Kristina Ljungros.

– Samtidigt drar man undan mattan för en bra form av vardagsrörelse. Alla vill inte idrotta och tävla, och då kan friluftslivet vara en nyckel för att få naturlig rörelse.

Läs mer:
Naturnära jobb upphör

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.