Greenpeace: ”Biobränslen har ökat utsläppen”
Copyright © 2022 Mediehuset Grön Press AB
ISSN: 2003-5268. Ansvarig utgivare: Lennart Spetz
Innehåll
-
Glöd
-
Radar
-
Publicerad 2023-02-21
RadarMinskad miljöbudget slår mot friluftsliv
Skräp i skogen, stängda grillplatser, igenvuxna vandringsleder. Regeringens neddragningar slår hårt mot friluftslivet och vardagsmotionen. Det varnar två organisationer.
Regeringen har kraftigt skurit ner miljöbudgeten, där även anslag som berör friluftslivet ryms.
Bland annat minskar ett anslag till länsstyrelserna, som till stor del går till skötsel av naturreservat och nationalparker, med två tredjedelar i år jämfört med i fjol. Det visar en sammanställning som Friluftsfrämjandet och Svenska turistföreningen gjort. Pengarna går bland annat underhåll av stigar, toaletter och städning.
Flera länsstyrelser har redan larmat om konsekvenserna, exempelvis Gotland där bland annat röjning och ved till grillplatser får stryka på foten, liksom Skåne där sådant som toaletter, skräpplockning och rastplatser påverkas. SVT har också skrivit om att Kalkbro naturreservat i Sörmland, där filmen Ronja Rövardotter delvis spelades in, har fått minskade anslag med två tredjedelar vilket bland annat slår mot bekämpningen av granbarkborrar och arbetet för ökad tillgänglighet.
Viktigt för hälsan
– Den stora risken är att människor inte kommer ut i samma utsträckning. Det viktiga för människors hälsa är det friluftsliv som är vardagsnära, den som finns runt knuten. Inte turen till Sarek en gång om året. Och då måste det finnas tillgängliga områden som är välskötta, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Dessutom halveras potten för byggnader och anläggningar i naturreservat och nationalparker. Det påverkar exempelvis entréer, broar och fågeltorn i nationalparker och naturreservat.
Skötseln av naturreservat riskerar att bli eftersatt på grund av regeringens minskade budget. Foto: Pontus Lundahl/ TT Det blir inte heller några pengar till nya lokala naturvårdsprojekt, som går under namnet LONA, förutom sådana som gäller våtmarker. Det handlar om en satsning som varit permanent sedan 2010 och där över 4 500 projekt genomförts och som nästan alla landets kommuner utnyttjat.
Enligt en oberoende utvärdering år 2021 har projekten varit till ”stor nytta” för såväl lokal naturvård som friluftsliv – och rent av ”avgörande” i mindre kommuner.
Regeringens budget slår också mot Europas största slåttermyr i Pajala som riskerar att växa igen till sommaren, och dessutom läggs satsningen på naturnära jobb, som LFT skriver om, ned.
För verksamheten med Naturum, som ska ge kunskap och guida folk ut i naturen runtom i landet, minskar anslagen med 23 procent. Det blir heller inga mer bidrag för att informera om allemansrätten, trots att det efterfrågas av markägare.
– Vi är stolta och glada över allemansrätten i Sverige men det krävs ett kontinuerligt informationsarbete kring hur vi ska bete oss för att inte förstöra naturen. Därför är det allvarligt att man strukit dessa pengar, säger Kristina Ljungros.
Nya hittade ut i naturen
Under pandemin väcktes ett intresse för friluftsliv hos många – det blev plötsligt kö till grillplatserna och det blev trångt på lederna i naturreservaten. Och nya grupper hittade ut i naturen.
Att röra oss och vistas i skog och mark kan minska stress och få oss att må bättre såväl psykiskt och fysiskt, enligt Folkhälsomyndigheten. Att förutsättningarna för friluftslivet minskar är enligt Kristina Ljungros allvarligt framför allt för barn och unga som sitter alltmer still framför sina skärmar, och där trenden för fysisk aktivitet pekar stadigt nedåt.
Sämre förutsättningar för friluftsliv rimmar illa med att regeringen säger sig vilja förbättra folkhälsan och gör flera satsningar på området, framhåller Kristina Ljungros.
– Samtidigt drar man undan mattan för en bra form av vardagsrörelse. Alla vill inte idrotta och tävla, och då kan friluftslivet vara en nyckel för att få naturlig rörelse.
Läs mer:
Naturnära jobb upphör
-
-
Energi