Satsningen på att låta personer långt från arbetsmarknaden arbeta med naturvård och friluftsliv är slut. 800 personer i projektet utförde 3800 uppgifter och omkring var tredje person fortsatte till utbildning eller arbete.
Satsningen kallas Naturnära jobb och pågick 2020-2022 och innebar att deltagarna bland annat bekämpade invasiva arter, skötte kulturlämningar, röjde gräs, glesade ut växtlighet, underhöll byggnader och vägar och städade stränder i hela landet.
– Utvärderingen stärker oss i uppfattningen att det här har varit till stor nytta inte bara för enskilda individer som fått en ny framtid, utan också för hela samhället med de många åtgärder som utförts i naturen, säger Fredrik Silfwerbrand, chef för enheten för arbetsmarknadsuppdrag på Skogsstyrelsen, som stått bakom projektet tillsammans med Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, kommuner, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Kostnaden har varit 450 miljoner kronor.
Naturnära jobb har startats och lagts ner två gånger beroende på budgetbeslut i riksdagen. Det startades först 2018, men lades ner 2019, för att sedan startas igen 2020.
Flera parter hade hoppats att satsningen skulle kunna bli permanent, eftersom många uppgifter annars inte hade blivit utförda.
– Vi hoppas fortfarande på att få fortsätta satsningen men i nuläget måste vi börja förbereda för en nedstängning i slutet av året, sa Eva Wendelin, projektledare för Sveriges geologiska undersöknings del av projektet i februari 2022.
– Det är tråkigt, särskilt när vi ser att regeringsuppdraget ger resultat och behovet är stort att få de naturnära jobben utförda. Vi ser därför gärna att Naturnära jobb permanentas, sa hon då.
– Det är viktigt att få långsiktig kontinuitet i sådana här uppdrag, inte minst utifrån medarbetarnas perspektiv. Start och stängning av verksamheten, oavsett hur det utförs, är kostsamt. Samtliga myndigheter ser gärna att uppdraget hade permanentats med jämn finansiering över tid, säger Fredrik Silfwerbrand i ett pressmeddelande.
Att någon ansågs stå långt från arbetsmarknaden kunde bero på funktionsnedsättning, långtidsarbetslöshet eller om en person var nyanländ eller saknade gymnasieutbildning.
