Radar

Klimataktivister stoppade tåg med flygbränsle

"Vi medborgare kan inte vara passiva när våra ledare fortsätter att elda på klimatkrisen", säger Martin Smedjeback (t v), en av de två aktivister som stoppade en bränsletransport på väg till Arlanda under tisdag morgon.

Två klimataktivister har stoppat ett tåg med flygbränsle som var på väg till Arlanda. Det är en del av en global kampanj, berättar Björn Paxling, talesperson för Extinction Rebellion som var på plats utanför spårområdet.
     – Alla hjärtans dag är den privatjets-intensivaste dagen på året. Vi vill förbjuda privatjets och införa en progressiv skatt mot storflygare, säger han.

Under tisdag morgon tog sig två aktivister från klimatrörelsen Extinction Rebellion in på en godsbangård tre kilometer söder om Märsta, där flygbränsle transporteras till Arlanda flygplats. En bränsletransport som skulle passera på väg mot flygplatsen har stoppats i ungefär en timmes tid, enligt Trafikverket.

En av aktivisterna som tagit sig in på området är Martin Smedjeback.

– Vi medborgare kan inte vara passiva när våra ledare fortsätter att elda på klimatkrisen, säger han.

Extinction rebellions talesperson Björn Paxling befann sig själv utanför spårområdet, som inte trafikeras av andra tåg än just bränsletransporter, berättar han.

– Aktivisterna gick in och höll upp en banderoll. Jag pratade just med trafikledningen som valt att ställa tåget med bränsle i Knivsta. Jag är nöjd med aktionen ur mitt perspektiv, säger Björn Paxling.

Aktionen påverkar inte flygtrafiken. Hur är det då lyckat?

– Inga flygplan lär bli försenade. Vi vet att det finns flygbränsle som ska räcka fyra dygn på Arlanda. När vi gör direktaktion kan man i bästa fall skapa störningar och förseningar. Det är små steg man får ta. Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet åt frågan, säger Björn Paxling.

Infarten till terminalen för privata jetflygplan på Bromma flygplats blockeras av forskare och klimataktivister, som en del av den globala kampanjen mot flygets utsläpp
Infarten till terminalen för privata jetflygplan på Bromma flygplats blockeras av forskare och klimataktivister, som en del av den globala kampanjen mot flygets utsläpp. Foto: Extinction rebellion

Aktionen är en del av en global kampanj riktad mot flygets utsläpp, som initierats av forskare från gruppen Scientist Rebellion, där Björn Paxling är medlem. Aktivister från 11 länder deltar i ett 20-tal aktioner, berättar han. Under förmiddagen genomför forskare och aktivister från Scientists rebellion även en aktion på Bromma flygplats, där de blockerar terminalen för privatjets.

– Alla hjärtans dag är den privatjets-intensivaste dagen på året. Vi vill förbjuda privatjets och införa progressiv skatt mot storflygare. 50 procent av flygets utsläpp orsakas av 1 procent av världens befolkning, säger Björn Paxling.

Privatjets har ökat de senaste åren, enligt Martin Smedjeback.

– De skapar enorma utsläpp, men är befriade från både bränsle- och flygskatt, säger han.

Aktivisterna intill spåret på godsbangården i fjärran
Aktivisterna intill spåret på godsbangården i fjärran. Foto: Extinction rebellion

Aktivister straffas hårdare

Dagens aktion har kopierat vad Flyglarm Arlanda gjorde 2019, fortsätter Björn Paxling.

– Då blev det ingen juridisk påföljd. Vi får se om det går på samma sätt den här gången.

Sedan 2019 har flera klimataktivister dömts för fredliga aktioner, bland annat Björn Paxling själv dömdes till fängelse för att ha tagit sig in på Växjö flygfält 2021. Han inväntar nu en hovrättsprövning av domen, och berättar att det är dubbla känslor kring de hårdare straffen mot klimataktivister.

– Småbarnspappan Björn vill ju inte hamna i fängelse, men från aktivistens perspektiv är det även positivt. När man använder sig av civil olydnad förväntar man sig nån form av respons från samhället och rättsväsendet. På ett sätt är ju responsen inte önskad, men samtidigt är det nåt som väcker sympati för rörelsen. Historiskt har man sett att när en stat möter med mer repression ökar det stödet för aktivisternas sak. Många som kanske knutit näven i fickan känner att det här kan jag inte stå för länge, säger Björn Paxling.

Polisens presstalesperson Tove Hägg berättar att två aktivister befunnit sig på området, men att trafiken efter omkring en timmes tid har återgått till det normala.

– Det var två personer som uttryckte sin åsikt. De är misstänkta för olaga intrång, säger hon.

Är någon frihetsberövad?

– Nej, de kommer att avlägsnas från platsen. Sen är det klart.

Läs även: Nya protester mot flygsubventioner

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.