Glöd · Ledare

Rädda liv genom att satsa på gröna städer

SVT har nyligen gjort en stor kartläggning av hur klimatförändringarna påverkar Sverige. I kartläggningen har de samlat nyhetsrapportering från olika lokala nyhetsredaktioner, vilket synliggör hur vi alla står inför utmaningen att anpassa våra levnadssätt och samhälleliga strukturer för att överleva i en värld som inte ser ut som den gjorde i går.

Kartläggningen gör det smärtsamt uppenbart att vi skapat system som är sköra för förändring och som har en direkt påverkan på människors vardag – men det blir också klart att vi har goda möjligheter att hitta nya vägar för att skapa ett hållbart samhälle.

Att medeltemperaturen stiger till följd av mänskliga utsläpp, både globalt och på nationell nivå, går inte längre att förneka. Hur mycket vi än önskar att vi kunde förutse exakt vilka effekter det kommer få är det hittills ingen som hittat en fungerande spåkula. Men om det som redan händer är en föraning om hur framtiden kommer se ut behöver vi bygga system som hanterar översvämningar, värmeböljor, torka, invasiva arter och förändrad tillgång till rent dricksvatten och mat. Och det snabbt.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa i måndags att församlingens 193 medlemsstater omedelbart måste ställa om från ”omoraliskt och oansvarigt kortsiktigt tänkande” till att fokusera på vad som kommer hända i morgon – och agera utifrån det. Han fortsatte med att trycka på att 2023 måste bli ett år av ”game changing climate action”, inte ursäkter och babysteps – och i synnerhet ingen mer ”bottenlös girighet hos fossilindustrin och dess möjliggörare”.

Men var ska man börja? Guterres pratar mycket om stater och stora företag, och de är naturligtvis stora spelare i det här sammanhanget. De måste agera för att vi ska få till den förändring av samhället som krävs för att vi ska kunna anpassa oss till klimatförändringarna. Men på lokal nivå kan man också göra skillnad. Nyligen släpptes en artikel i The Lancet där en grupp forskare undersökt hur man kan rädda liv genom att plantera träd i städer. Med fler träd i städerna kan man enligt artikeln sänka temperaturen på dagtid i stora städer och på så sätt minska skadorna som en värmebölja medför.

Grönare städer – bokstavligt talat – kan dessutom ha effekt på många plan: vi får skugga i värmeböljan, vi får koldioxidupptagning, vi får vattenlagring för att klara översvämningen. Och kanske viktigast av allt: vi allierar oss med den natur vi aktivt arbetat för att montera ner och ser att vi inte står utanför den utan är en del av den.

Det är hög tid att skapa system som lever och förändras med en helhet som vilket ekosystem som helst. Det är hög tid att se oss själva, våra städer, vår planet som något levande, inte något statiskt, och utgå från det i politiska beslut på såväl lokal som global nivå. Ge liv åt ett träd och det kan ge oss liv tillbaka.

Ju fler som prioriterar liv och hållbara, levande system, desto större chans har vi att klara att anpassa oss efter klimatförändringarna. För att återgå till SVT:s kartläggning: Vi ser klimatförändringarna påverka oss på lokal nivå. Och vi kan anpassa oss efter dem på lokal nivå.

Varje kommun kan välja att lägga sin klimatbudget på att göra det som behövs just där: skapa gröna städer fulla av liv och växtlighet; skapa ett jord- och skogsbruk med fokus på småskalighet, lokal produktion och mångfald. Låt förändringen börja där den märks, och sluta blunda för det som är uppenbart: vi behöver alliera oss med naturen nu för att inte gå under med den.

HBO:s serie The last of us, särskilt avsnitt 3.

Rekordlitet istäcke runt Antarktis i januari i år.