Radar

Klimatneutralt byggande kan bli norm i Malmö

En kommande tillbyggnad på förskolan Klövervallen i stadsdelen Rosengård i Malmö ska förses med solceller på taket.

Fasader av återbrukat tegel. Solpaneler på taket. Fler parkeringar för cyklar och färre för bilar. Så tar tillbyggnaden av förskolan Klövervallen i Malmö ett steg mot klimatneutralt byggande som norm, menar Stefana Hoti (MP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Sedan årsskiftet är solceller på taket norm på Malmö kommuns nya och tillbyggda hus. Nu går förskolan Klövervallen i stadsdelen Rosengård ett steg längre, i riktning mot ett klimatneutralt byggande, enligt stadsbyggnadsnämndens ordförande Stefana Hoti.

– Det här projektet visar att det är går att kombinera höga ambitioner kring barns livsmiljö och klimatvänlighet, samtidigt som det är kostnadseffektivt. Från i år är solceller norm på våra gemensamma byggnader, och jag ser att detta projekt innebär ett steg mot att även klimatneutralt byggande blir norm, säger hon i ett uttalande.

Förskolans nya tillbyggnad ska rymma 80 barn, och är enligt kommunen ett pilotprojekt när det gäller klimat- och kostnadseffektivitet.

– Särskilt glad är jag över att detta pilotprojekt genomförs i Rosengård, eftersom det är oerhört viktigt att det byggs med hög kvalitet i hela staden, säger Stefana Hoti.

Malmös solcellsnorm kom till i augusti 2022 som ett sätt att möta de stigande energipriserna. Förutom att nya hus och tillbyggnader ska förses med solceller skjuter kommunen till med pengar i en pott som gör det möjligt för exempelvis skolor att bygga solceller som den egna verksamheten inte har möjlighet att finansiera.

Läs ävenNytt verktyg räknar klimatpåverkan från återanvänt byggmaterial

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.