– Vi vill lyfta fram klimatvinsterna med återbrukade byggprodukter och samtidigt göra det enklare för branschen att förstå hur de kan räkna, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Handledningen är utformad utifrån den europeiska standarden för hur byggnaders miljöprestanda värderas. Den är också förenlig med Boverkets förslag på krav på klimatdeklarationer, som väntas införas 2022.

Återbruk minskar klimatutsläppen

– Standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda är väldigt tekniskt och teoretiskt formulerad. Denna handledning underlättar vårt arbete genom att den förenklar på ett pedagogiskt sätt, säger Emma Östlund, hållbarhetschef på Ettelva Arkitekter, som tillsammans med teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgrens, varit med och utvärderat handledningen.

Enligt Johanna Andersson är det alltid bättre att använda återbrukat material ur ett materialresursperspektiv. Ur ett klimatperspektiv är det nästan alltid bättre, med några få undantag:

– Återbruk ersätter nytillverkning och minskar därmed klimatutsläppen som är kopplade till såväl resursutvinning som tillverkning och avfallshantering. Det kan uppstå nya utsläpp i samband med återbruk, men i regel inte i närheten av den nivå som utsläppen vid nytillverkning, säger hon.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.