– Jag tycker det ser väldigt coolt ut, det kan ses som en konstnärlig utsmyckning som bonus till klimatnyttan, säger Ellen Johnsson, projektledare på Familjebostäder.

Trädet som nu står uppmonterat på Eriksbo torg i norra Göteborg mäter nio meter på höjden. Kronan är tio meter bred och dess 30 gröna blad av plast är vindturbiner som ger energi från 2,5 sekundmeters vind – en svag bris. Därutöver sitter 20 mindre solpaneler uppmonterade på grenarna.
Elen som produceras väntas vara 20 000–40 000 kWh per år, vilket motsvarar fem till tio lägenheters elenergibehov.

– Spannet beror på väderförhållanden. Det ska bli spännande att se hur mycket energi vi får ut, säger Ellen Johnsson.

Trädet är tillverkat av ett franskt företag och kostar ungefär en miljon.

Är det dyrare än om ni köper annan förnyelsebar el?

– Det beror på utfallet såklart, men troligtvis är det dyrare än annan energi vi jobbar med brett. Solcellspaneler på tak ger större effekt. Men här jobbar vi med att ta vara på vinden på en plats där annan vindkraft inte är aktuell, säger Ellen Johnsson.

Till skillnad från andra vindturbiner är trädet nämligen ljudlöst och kan därför placeras mitt bland bostadshusen.

– Det är väldigt häftigt. Turbinerna använder magneter och genererar elen helt friktionsfritt. Det finns inga remmar eller motstånd, säger Ellen Johnsson.

Vindbuske i Malmö

Vindkraftsträdets livslängd är mellan 20 och 30 år, enligt leverantören.

– Vi hoppas att det ska generera el i många år men det är framför allt utvärderingen som är det värdefulla. Vi tänkte ta det bästa i testet och utveckla vidare, säger Ellen Johnsson, som tycker att vindturbinerna är det mest intressanta med trädet.

Planerar ni att sätta upp fler sol- och vindträd?

– Om trädet i sig ger bra utfall kan det absolut bli fler träd. Ett annat alternativ är att fokusera på vindturbinen i sig själv och isolera tekniken i turbinen. Det kanske inte behöver vara i formen av ett träd.

Något lika stort sol- och vindträd finns inte i Sverige idag. Däremot har Helsingborg en mindre variant och i Malmö finns en vindbuske. Dessutom finns ett vindträd på museet Tom Tits i Södertälje.

Trädet invigs 31 januari.

Läs även: Nytt samarbete ska ge mer vindkraft i Östersjön

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.