Sveriges trädgårdar bildar sammanlagt en yta på ungefär 320 000 hektar, vilket motsvarar hela Blekinge. Ungefär hälften av denna yta består av gräsmattor, med begränsad biologisk mångfald. Potentialen i trädgårdarna är alltså stor, enligt folkbildningsprojektet Rikare trädgård som tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet uppmanat privatpersoner med trädgård, kolonilott eller balkong att göra insatser för att skapa rikare livsmiljöer för djur och växter.

Läs även: Härma naturen och skapa egen jordfabrik

Responsen under 2022 blev långt över förväntan, enligt projektledare Erik Hansson.

– Det pågår något av en folkrörelse för att skapa rikare trädgårdar. Det har varit fantastiskt att ta del av alla rapporter om stora och små insatser. Inte minst för att det gör en faktisk skillnad i det svenska landskapet, säger han i ett uttalande.

Inom kampanjen ombads privatpersoner att rapportera in hur många kvadratmeter som omvandlats för att hjälpa den biologiska mångfalden. Genomsnittsrapportören gjorde fyra olika åtgärder i sin trädgård. Det rörde sig bland annat om blomrabatter åt pollinatörer på balkonger och uteplatser, trädplantering, anlagda ängar och dammar samt insektshotell och rishögar. Den totala omvandlade ytan var över 213 000 kvadratmeter stor.

– Det blir ett lyft för trädgården samtidigt som det gynnar landets så viktiga pollinatörer. Det kan även vara en möjlighet till fristad för djuren som hjälper oss med att hålla efter bladlöss och sniglar i trädgården, som till exempel guldögonsländor och jordlöpare, säger Niklas Apelqvist, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

Kampanjen Ett rikare Sverige kommer att fortsätta under 2023. Mia Ehn, botaniker vid Naturhistoriska riksmuseet lyfter att mindre trädgårdsarbete kan förbättra trädgårdens biologiska mångfald.

– Att låta bli att klippa gräsmattan och låta den blomma eller att inte städa undan alla löv- och rishögar och låta dem bli fristäder för till exempel insekter kan verkligen göra skillnad, säger hon.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.