I Sichuanprovinsen i Kina klättrar lantbrukare omkring i päronträdens kronor med små dunvippor i händerna. De rör sig metodiskt från blomma till blomma för att utföra den pollinering som bin och humlor tidigare skötte alldeles gratis. Sedan 1980-talet är insekterna försvunna, till följd av att kemiska bekämpningsmedel överanvänts. Manuell pollinering av fruktträd är ett exempel på att förlust av biologisk mångfald kan bli en dyr affär.

– Det är viktigt att företag och näringsliv förstår att hotet om förlust av biologisk mångfald alltid innebär en risk – både för företagen och för arterna, säger Margareta Renström-Lindhe, sakkunnig biologisk mångfald och näringsliv på Världsnaturfonden WWF.

Materiella risker med förlust av biologisk mångfald kan vara att avverkning av skog uppströms innebär risk för översvämning, och att utarmning av jorden kan ge sämre skörd.

– Dessutom finns ryktes- eller varumärkesrisker, om man handlar från områden där man vet att det finns förlust av biologisk mångfald utan att man tar hänsyn till det, säger Margareta Renström-Lindhe.

Riskfilter ska hjälpa företagen

För att hjälpa företagen att komma igång med att arbeta med biologisk mångfald har WWF nu utarbetat ett så kallat riskfilter, som lanserades på Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos i måndags.

–  Vi hoppas att det här filtret kan ge en ingång till att företagen kan kartlägga sina värdekedjor och prioritera var man ska göra insatser, säger Margareta Renström-Lindhe.

Riskfiltret baseras på kartor och är öppet för alla att använda gratis.

– Man knappar in sin sektor, till exempel om jag jobbar som matimportör går jag in och tittar på jordbruksföretag, och att jag handlar från ett visst område. Vi vill att företagen ska gå vidare och använda filtret för sina dotterföretag och leverantörer. Så kan man göra en mapping över vad man eventuellt har för risker, så att man kan prioritera vad man ska göra för att motverka riskerna.

Riskfiltret baseras på globala datakällor, vilket enligt Margareta Renström-Lindhe gör att det lämpar sig allra bäst för stora, multinationella företag.

– Köper jag bara från Sverige har jag ofta detaljerad kunskap redan. Det är lättare att få kontakt med sin leverantör. Vi har vår egen rödlista och listor på hotade habitat och så vidare, säger hon.

Vad hoppas ni uppnå med riskfiltret?

– Jag hoppas verkligen att företagen tar till sig att hotet med förlust av biologisk mångfald är en jättestor risk, och vi har ett kollektivt ansvar för att se till att trenden med förlust av biologisk mångfald vänder. Det kan ge den ögonöppnare eller dörröppnare som de kanske behöver.

Svårt att förstå

Biologisk mångfald är enligt Margareta Renström-Lindhe ny mark för många företag – men intresset ökar.

– Vi ser ett jättestort intresse som har seglat upp bland företagen de senaste åren. Exempelvis genom att World economic forum tar upp dessa risker, bara i dag (16 januari, reds anm) var det flera presentationer om biologisk mångfald. Och vi får många frågor från företag specifikt.

Samtidigt händer inte mycket inom näringslivet på den här fronten. Varför tror du det är så?

– En av orsakerna tror jag är att det är svårt att förstå. Det är inte bara förlusten av arter och ekosystem utan även genuppsättningar av arter. Det förstår inte gemene man. All biologisk mångfald är platsbaserad. Vad som gäller på en naturbetesmark i södra Sverige kanske inte gäller i norra Sverige. Det finns inte några koldioxidekvivalenter som gäller överallt. Klimatet är på nåt sätt enklare. Inte att åtgärda, men att förstå.

Läs även: Så ska biologisk mångfald och odling gynna varandra

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.