Kan odling och biologisk mångfald gynna varandra och i så fall hur? I Halland startar nu ett projekt som ska titta på de sambanden ur ett helhetsperspektiv.
Det är Hushållningssällskapet i Halland som ska göra försöken på sin gård Lilla Böslid utanför Halmstad.
– Vi har många utvecklingsprojekt som ska gynna landsbygden. Det har länge uppmärksammats att den rationella jordbruket minskat den biologiska mångfalden. Att antalet pollinerare minskar drabbar livsmedelsproduktionen, men en hög mångfald av det som lantbruket betecknar som ogräs eller parasiter och skadedjur nära odlingar kan också drabba produktionen. Vi ska se hur det går att hitta en balans i detta, säger John Sand, projektledare på Hushållningssällskapet.
Jordhälsa och pollinering
Projektet ska pågå i tre år och fokus kommer till en början att ligga på jordhälsa och pollinering samt på att jämföra ekologisk odling med konventionell.
– Vi har väldigt bra förutsättningar här på Lilla Böslid med både sandjordar och lerjordar, konventionell odling och ekoodling, säger John Strand.
Sällskapets åkrar och odlingar används till en lång rad fältförsök inom växtodling och man gör också fältförsök på uppdrag av SLU eller företag.
– Odlingarna finns här redan, och vi har en mängd olika miljöer här som alla fungerar lite olika. Det finns märgelhålor, lähäckar, vägrenar, gårdsmiljöer, trädgårdar, en bäck, våtmarker och det är i de här randmiljöerna vi tror att man kan öka den biologiska mångfalden som kanske till och med gynnar odlingen. Till exempel kan vi gynna predatorer som äter skadedjur. Vår ekologiska odling är den plats i Sverige där man längst tid kontinuerligt ägnat sig åt ekologisk odling, sedan 80-talet.
Plöja eller inte plöja?
Förhoppningen är att Högskolan i Halmstad ska låta studenter vid utbildningen ”Naturvård och artmångfald” besöka Lilla Böslid och ge förslag på vad som kan testas på gården, så att projektet blir en återkommande del av utbildningen.
Det speciella med projektet på Lilla Böslid är att man tittar på biologisk mångfald i ett produktivt jordbruk, något som inte testats tidigare.
– Våra försöksodlingar ska placeras på olika ställen, nära och långt ifrån mångfaldsrika platser. Till exempel ska vi ha holkar för solitära bin och använda olika typer av jordbearbetning – med och utan plöjning – för att se hur den biologiska mångfalden påverkas både på fältet och omkring ett fält.
När man utvärderat försöken hoppas man kunna ge odlare handfasta tips på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden och som förhoppningsvis också gynnar odlingen.
– Vi hoppas att det ska gå att hitta skötsel och åtgärder som är enkla och inte tar mycket tid eller kräver särskild utrustning.
Resultaten på Lilla Böslid kommer man att sprida till både odlare och allmänhet genom fältvandringar, skyltar och informationsslingor.
– Vi ska ha så mycket information vi kan i landskapet. För allmänheten vill vi väcka ett intresse för den biologiska mångfalden på landsbygden och för lantbrukarna vill vi visa att det inte påverkar skördar negativt utan kanske istället ökar skördarna.
Fakta
Hushållningssällskapet är en icke vinstdrivande och rådgivande organisation som består av 15 fristående sällskap som verkar över hela landet. Drygt 700 medarbetare – främst rådgivare, lärare och projektledare – sysslar med rådgivning, utbildning, forskning och fältförsök till hjälp för lantbruk, skogsägare, offentlig verksamhet och andra näringar, främst på landsbygden. Projektet på gården Lilla Böslid kan ske genom stöd från Bertebos stiftelse.
Genom att sprida kunskap kan de ge råd om mat eller göra fältförsök eller utbilda elever eller ge råd om lönsammare virkesförsäljning eller effektivare växtodling. Det sker i forskning och försök och som rådgivning och utbildning.
Sällskapen fokuserar på lantbruk, skogsbruk och landsbygden, men även hela landets nytta av till exempel bra mat och en levande landsbygd.
Källa: Hushållningssällskapet
