Det är Hushållningssällskapet i Halland som ska göra försöken på sin gård Lilla Böslid utanför Halmstad.

– Vi har många utvecklingsprojekt som ska gynna landsbygden. Det har länge uppmärksammats att den rationella jordbruket minskat den biologiska mångfalden. Att antalet pollinerare minskar drabbar livsmedelsproduktionen, men en hög mångfald av det som lantbruket betecknar som ogräs eller parasiter och skadedjur nära odlingar kan också drabba produktionen. Vi ska se hur det går att hitta en balans i detta, säger John Sand, projektledare på Hushållningssällskapet.

Jordhälsa och pollinering

Projektet ska pågå i tre år och fokus kommer till en början att ligga på jordhälsa och pollinering samt på att jämföra ekologisk odling med konventionell.

– Vi har väldigt bra förutsättningar här på Lilla Böslid med både sandjordar och lerjordar, konventionell odling och ekoodling, säger John Strand.
Sällskapets åkrar och odlingar används till en lång rad fältförsök inom växtodling och man gör också fältförsök på uppdrag av SLU eller företag.

– Odlingarna finns här redan, och vi har en mängd olika miljöer här som alla fungerar lite olika. Det finns märgelhålor, lähäckar, vägrenar, gårdsmiljöer, trädgårdar, en bäck, våtmarker och det är i de här randmiljöerna vi tror att man kan öka den biologiska mångfalden som kanske till och med gynnar odlingen. Till exempel kan vi gynna predatorer som äter skadedjur. Vår ekologiska odling är den plats i Sverige där man längst tid kontinuerligt ägnat sig åt ekologisk odling, sedan 80-talet.

Plöja eller inte plöja?

Förhoppningen är att Högskolan i Halmstad ska låta studenter vid utbildningen ”Naturvård och artmångfald” besöka Lilla Böslid och ge förslag på vad som kan testas på gården, så att projektet blir en återkommande del av utbildningen.

Det speciella med projektet på Lilla Böslid är att man tittar på biologisk mångfald i ett produktivt jordbruk, något som inte testats tidigare.

– Våra försöksodlingar ska placeras på olika ställen, nära och långt ifrån mångfaldsrika platser. Till exempel ska vi ha holkar för solitära bin och använda olika typer av jordbearbetning – med och utan plöjning –  för att se hur den biologiska mångfalden påverkas både på fältet och omkring ett fält. 
När man utvärderat försöken hoppas man kunna ge odlare handfasta tips på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden och som förhoppningsvis också gynnar odlingen.

– Vi hoppas att det ska gå att hitta skötsel och åtgärder som är enkla och inte tar mycket tid eller kräver särskild utrustning.

Resultaten på Lilla Böslid kommer man att sprida till både odlare och allmänhet genom  fältvandringar, skyltar och informationsslingor.

– Vi ska ha så mycket information vi kan i landskapet. För allmänheten vill vi väcka ett intresse för den biologiska mångfalden på landsbygden och för lantbrukarna vill vi visa att det inte påverkar skördar negativt utan kanske istället ökar skördarna.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.