– Det är rent egoistiskt, vilka tjänster vi får från naturen. Vad är det vi vill bevara, och vad vi vill lämna efter oss?

Så svarar Frida Gustafsson, miljöstrateg på Borgholms kommun när Landets fria tidning ber henne förklara varför kommunen behöver den handlingsplan för ekosystemtjänster som hon har författat.

Bland planens konkreta åtgärder finns våtmarksrestaurering, som är ett sätt att öka landskapets förmåga att hålla vatten.

– Vattenfrågan är alltid aktuell på Öland, och återställning av våtmarker är en jättestor del i det – bland det viktigaste, säger Frida Gustafsson.

Öland är hårt drabbat av låga grundvattennivåer och bevattningsförbud råder varje sommar, då öns befolkning tiodubblas. En våtmark får regnvatten att stanna kvar längre innan det rinner ut i Östersjön, vilket ökar grundvattenbildningen. Våtmarken bidrar också till minskad övergödning och renare badvatten.

I handlingsplanen står även att Borgholm ska gynna pollinatörer med blomsterrika miljöer och information till markägare om vildbin, något som i sin tur kan förbättra lantbrukets skörd.

"Nytt sätt att arbeta"

En kanske lite mer oväntad punkt i handlingsplanen för jordbrukslandskapet på Öland rör skogen.

– En väldigt rolig åtgärd är att vi ska få helt hyggesfritt skogsbruk på kommunal mark. Det är ett nygammalt sätt att tänka. Hyggesfria metoder har funnits väldigt länge, men inte många kommuner har 100 procent hyggesfritt, säger Frida Gustafsson, som själv kom med idén.

Bland de kommuner som redan brukar sin skog utan kalhuggning finns Falun,  Göteborg och Växjö.

Ekosystemtjänsterna från hyggesfritt är flera, enligt miljöstrategen. Skogen blir mer varierad och den biologiska mångfalden bevaras. Man får mindre näringsutsläpp till vatten och bättre skydd mot extrema väder. Hyggesfritt kräver generellt mindre markbearbetning och ger mindre koldioxidutsläpp. Samtidigt som man fortsatt får ut virke, som också är en ekosystemtjänst.

– Man bevarar även skogskänslan, och det finns klart ett högre upplevelsevärde om det finns en kontinuitet av skog. Det är väldigt många fördelar med hyggesfritt. Och ett nytt sätt att arbeta för oss, säger Frida Gustafsson.

Metoderna för hyggesfritt skogsbruk är flera. Kommunen ska bland annat testa luckhuggning, då man avverkar luckor på maximalt 0,25 hektar och ser till att skogen på ytan vuxit upp till en viss höjd innan avverkning sker i närheten. En annan metod är plockhuggning, där enskilda träd väljs ut och avverkas.

Det hyggesfria skogsbruket gäller dock endast den av kommunen ägda skogen, som är omkring 230 hektar, betonar Frida Gustafsson.

– Vi är en stor skogsägare för att vara på Öland, men nationellt är det ju inte jättestort.

Bland ägarna till skogen på norra Öland finns även statliga Sveaskog, som i höstas skapade rubriker genom skogsavverkning i Böda ekopark, ett område som Sveaskog själv har avsatt för naturvård. Böda ekopark pekades i Skogsutredningen 2020 som en möjlig framtida nationalpark.

Kommunen kan inte ställa några krav på andra skogsägares avverkning?

– Nej, men vi kan föregå med gott exempel och man får gärna ringa oss för att ta del i hur vi jobbar, så kan vi lära av varandra och hyggesfritt skogsbruk, säger Frida Gustafsson.

Hur har kommunen avverkat sin skog hittills? Är det ens vanligt med kalhuggning?

– Skogen närmast samhällena har vi inte avverkat, men till exempel Köpings tall där vi äger en hel del skog har avverkats med trakthyggesbruk (kalhuggning, reds anm). Inte varje år, men det händer.

Kulturella ekosystemtjänster

Bland de ekosystemtjänster som ska gynnas om kommunen arbetar enligt den nya handlingsplanen finns även nyttor som direkt ska gynna medborgarna. För att ta reda på vilka områden som är viktiga för kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande ska Borgholms göra en så kallad sociotopsutredning. I stället för biotoper som visar djur- och växtliv på en plats syftar sociotopen på hur människor upplever en viss plats.

– Det vi vill få fram är hur använder Borgholms kommuns invånare använder våra tätortsmiljöer och hur kan vi göra dem bättre. Vad kan vi göra för de kulturella ekosystemtjänsterna? 

Kulturella ekosystemtjänster är exempelvis rekreation och fritidsupplevelser som vi får i naturen. Det kan även handla om sociala och estetiska värden som ökar vårt välmående.

Flera av åtgärderna i kommunens handlingsplan rör vandringsleder, men det är inte allt, fortsätter Gustafsson.

– Vandringsleder är väldigt konkret. Men jag tror man kan göra mycket med de små biotoperna i tätorten. Det behöver inte vara de mest välskötta parkerna utan kan handla om vad vi kan göra för andra gröna stråk, exempelvis en lite skogsdunge eller en skog nära en skola.

Att undersöka sociotoper kan göras på olika sätt, och hur undersökningen ska göras är inte bestämt än, enligt Frida Gustafsson. Ett sätt att samla underlag är att genom qr-koder låta människor berätta hur de upplever platsen, berättar hon.

– Man kan bjuda in vissa grupper på promenad, eller sätta sig på en plats och prata med folk.

Läs även: Mångbruk är vägen framåt för många skogsbrukare

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.