Borgholms kommun på norra Öland ska endast avverka skog med hyggesfria metoder framöver. Det är en av punkterna i kommunens nya handlingsplan för att stärka och bevara ekosystemtjänster, alltså de nyttigheter som naturen ger till människor.
– Det är rent egoistiskt, vilka tjänster vi får från naturen. Vad är det vi vill bevara, och vad vi vill lämna efter oss?
Så svarar Frida Gustafsson, miljöstrateg på Borgholms kommun när Landets fria tidning ber henne förklara varför kommunen behöver den handlingsplan för ekosystemtjänster som hon har författat.
Bland planens konkreta åtgärder finns våtmarksrestaurering, som är ett sätt att öka landskapets förmåga att hålla vatten.
– Vattenfrågan är alltid aktuell på Öland, och återställning av våtmarker är en jättestor del i det – bland det viktigaste, säger Frida Gustafsson.
Öland är hårt drabbat av låga grundvattennivåer och bevattningsförbud råder varje sommar, då öns befolkning tiodubblas. En våtmark får regnvatten att stanna kvar längre innan det rinner ut i Östersjön, vilket ökar grundvattenbildningen. Våtmarken bidrar också till minskad övergödning och renare badvatten.
I handlingsplanen står även att Borgholm ska gynna pollinatörer med blomsterrika miljöer och information till markägare om vildbin, något som i sin tur kan förbättra lantbrukets skörd.
"Nytt sätt att arbeta"
En kanske lite mer oväntad punkt i handlingsplanen för jordbrukslandskapet på Öland rör skogen.
– En väldigt rolig åtgärd är att vi ska få helt hyggesfritt skogsbruk på kommunal mark. Det är ett nygammalt sätt att tänka. Hyggesfria metoder har funnits väldigt länge, men inte många kommuner har 100 procent hyggesfritt, säger Frida Gustafsson, som själv kom med idén.
Bland de kommuner som redan brukar sin skog utan kalhuggning finns Falun, Göteborg och Växjö.
Ekosystemtjänsterna från hyggesfritt är flera, enligt miljöstrategen. Skogen blir mer varierad och den biologiska mångfalden bevaras. Man får mindre näringsutsläpp till vatten och bättre skydd mot extrema väder. Hyggesfritt kräver generellt mindre markbearbetning och ger mindre koldioxidutsläpp. Samtidigt som man fortsatt får ut virke, som också är en ekosystemtjänst.
– Man bevarar även skogskänslan, och det finns klart ett högre upplevelsevärde om det finns en kontinuitet av skog. Det är väldigt många fördelar med hyggesfritt. Och ett nytt sätt att arbeta för oss, säger Frida Gustafsson.
Metoderna för hyggesfritt skogsbruk är flera. Kommunen ska bland annat testa luckhuggning, då man avverkar luckor på maximalt 0,25 hektar och ser till att skogen på ytan vuxit upp till en viss höjd innan avverkning sker i närheten. En annan metod är plockhuggning, där enskilda träd väljs ut och avverkas.
Det hyggesfria skogsbruket gäller dock endast den av kommunen ägda skogen, som är omkring 230 hektar, betonar Frida Gustafsson.
– Vi är en stor skogsägare för att vara på Öland, men nationellt är det ju inte jättestort.
Bland ägarna till skogen på norra Öland finns även statliga Sveaskog, som i höstas skapade rubriker genom skogsavverkning i Böda ekopark, ett område som Sveaskog själv har avsatt för naturvård. Böda ekopark pekades i Skogsutredningen 2020 som en möjlig framtida nationalpark.
Kommunen kan inte ställa några krav på andra skogsägares avverkning?
– Nej, men vi kan föregå med gott exempel och man får gärna ringa oss för att ta del i hur vi jobbar, så kan vi lära av varandra och hyggesfritt skogsbruk, säger Frida Gustafsson.
Hur har kommunen avverkat sin skog hittills? Är det ens vanligt med kalhuggning?
– Skogen närmast samhällena har vi inte avverkat, men till exempel Köpings tall där vi äger en hel del skog har avverkats med trakthyggesbruk (kalhuggning, reds anm). Inte varje år, men det händer.
Kulturella ekosystemtjänster
Bland de ekosystemtjänster som ska gynnas om kommunen arbetar enligt den nya handlingsplanen finns även nyttor som direkt ska gynna medborgarna. För att ta reda på vilka områden som är viktiga för kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande ska Borgholms göra en så kallad sociotopsutredning. I stället för biotoper som visar djur- och växtliv på en plats syftar sociotopen på hur människor upplever en viss plats.
– Det vi vill få fram är hur använder Borgholms kommuns invånare använder våra tätortsmiljöer och hur kan vi göra dem bättre. Vad kan vi göra för de kulturella ekosystemtjänsterna?
Kulturella ekosystemtjänster är exempelvis rekreation och fritidsupplevelser som vi får i naturen. Det kan även handla om sociala och estetiska värden som ökar vårt välmående.
Flera av åtgärderna i kommunens handlingsplan rör vandringsleder, men det är inte allt, fortsätter Gustafsson.
– Vandringsleder är väldigt konkret. Men jag tror man kan göra mycket med de små biotoperna i tätorten. Det behöver inte vara de mest välskötta parkerna utan kan handla om vad vi kan göra för andra gröna stråk, exempelvis en lite skogsdunge eller en skog nära en skola.
Att undersöka sociotoper kan göras på olika sätt, och hur undersökningen ska göras är inte bestämt än, enligt Frida Gustafsson. Ett sätt att samla underlag är att genom qr-koder låta människor berätta hur de upplever platsen, berättar hon.
– Man kan bjuda in vissa grupper på promenad, eller sätta sig på en plats och prata med folk.
