Glöd · Ledare

Kostsamma val behöver inte betyda ett bättre liv

Allt fler försök med basinkomst genomförs runt om i världen. Allteftersom kunskapen ökar och data från utvärderingar trillar in så behöver grundläggande frågor ställas om vad som är ett bra utfall av försöken.

Hur vet vi om det blev ett bra resultat av försöket? Vad är det som ska mätas? Vad är ett gott liv? Vad är ett gott samhälle? När basinkomstförsök i Finland utvärderades ville vissa peka på att försöket var misslyckat och inte alls lett till att deltagarna jobbade mycket mer än tidigare. Andra rubricerade försöket som framgångsrikt och lyfte siffror på avsevärt förbättrad psykisk hälsa.

Diskussioner om basinkomst behöver landa i värderingsdiskussioner. Förslag avfärdas från både höger och vänster ibland allt för enkelt med hänvisningar till att basinkomst kanske förändrar hur saker är nu, men utan att behöva ge skäl till argument om vad som är så bra med hur det är nu. Fokuset på lönearbete till exempel.

Högern blir rädd att människor ska sluta arbeta med basinkomst, för människan ses som lat och parasiterande och i behov av yttre kontroll för att göra rätt. Vänstern blir rädd att människor ska sluta arbeta, för lönearbete anses vara det bästa som kan skapa värde och ge livet mening. Sällan ges plats i debatten för frågor om lönearbetets självklara ställning, om vad lönearbete ger oss och tar från oss i form av livstid eller om det som lönearbetet kan ge också kan skapas på andra sätt.

Levnadsstandard i form av konsumtionsnivå är ett annat ämne som sällan diskuteras vidare i debatten när det handlar om nivåer på basinkomsten. Ofta inleds invändningar med fraser om att ”en basinkomst i praktiken skulle bli så låg att …”. Ja, så låg att vad då? Hur mycket pengar behövs egentligen som garant för möjligheten att leva ett gott liv? Mycket av det som kan göra det dyrt att leva är sådant som krävs för att vi ska vara anställningsbara, ha fina kläder, pendla varje dag till ett jobb, bo dyrt så nära som möjligt de platser där hittepå-jobben finns (ja marknaden för hittepå-jobb, skapade jobb och jobb för att skapa en känsla av behov av nya saker, den marknaden har vuxit enormt).

Det är ett dilemma att både driva på för ekonomisk jämlikhet, och lyfta diskussionen om att det inte skulle behövas så hög ekonomisk grundtrygghet för möjligheten att leva ett gott rikt liv.

Basinkomst kan ses som fundamentet för grundtrygghet och mänsklig värdighet. Men hur mycket pengar behövs för grundtrygghet, mat, tak över huvudet och så vidare? Vissa saker kommer alltid att vara en klassfråga, men vi ska för den sakens skull inte tro att den som har råd med kostsamma livsval nödvändigtvis lever ett bättre liv. Så frågan om pengarnas värde och inkomstnivåns roll för det goda livet behöver kunna diskuteras.

Oscarsnominerade dokumentären Ascension – Den kinesiska drömmen på SVT play, apropå frågan om vad som är välstånd.

Texten till Peps Perssons klassiker Hög standard är tyvärr fortfarande aktuell.