De samhällsproblem vi möter i dag kan inte lösas med samma tänkande som gav upphov till dem. Denna utgångspunkt formar inte bara innehållet i en metod för återflytt till landsbygden, utan också ramverket och sammanhanget.

Själva begreppen metod och koncept för i dag tankarna till linjära, industrimoderna processer där man bara behöver utföra ett antal steg enligt anvisningar i en viss ordning för att uppnå förväntat resultat. Det bygger på tankesätt som objektifierat världen, som om den består av förutbestämdbara mekaniska föremål och skeenden som kan manipuleras på vissa sätt för att uppnå önskade effekter: Om vi bara trycker på de rätta knapparna kan vi få ut förväntade produkter ur ”maskinen”. Detta är ett mekanistiskt tänkande som bidragit till de globala kriserna och som i dag fortsätter i olika ekomoderna tappningar, exempelvis nyliberalismen. Ett tänkande som även skapar djupa känslomässiga sår hos oss människor.

Landsbygden reagerar sunt

Landsbygdsbefolkningen upplever på nära håll vad som händer när hela naturen börjar behandlas som en produktionsenhet som ska försörja städerna. Det sänker livsvärde och livskvalitet för alla inblandade. Ur ett urbant perspektiv har landsbygdens frustration ibland uppfattats som otacksamhet.

Vi ser det snarare som en sund reaktion på ett dysfunktionellt tänkande och ett dominant beteende –  ett behov av frigörande från en urban och industrimodern kultur som upplevs förtryckande och vars rötter kan spåras tillbaka till kolonialismen.

Metoder byggda på det tänkandet har inte förmått vända dagens ohållbara utveckling, där utarmningen av lokalsamhällen är en betydande aspekt. För att utforma effektiva metoder kan vi istället hämta inspiration från dagens kunskap om såväl naturliga som mänskliga principer för organisering. Ekosystem och samhällen beter sig inte som förutsägbara maskiner utan fungerar som levande system som är komplexa, oförutsägbara, sammanhängande, cirkulära och självorganiserande.

Metoder för samhällsutveckling kan inte pådyvlas systemen uppifrån eller utifrån, utan behöver frigöra systemens naturliga och inneboende förmåga att återhämta sig, blomstra och utvecklas på egna villkor, i balans med omgivande ekosystem och samhället i stort. Sådana samhällen utvecklar naturligt tillit, trygghet, öppenhet och inkludering. Detta står långt ifrån gängse landsbygdsutveckling som begränsat sig till att försöka kompensera landsbygden när de lokala samhällssystemen har kollapsat i kölvattnet av urbaniseringen. Sådant skapar inte attraktivitet och inflyttning i längden.

Holistiska synsätt

En metod som vill stärka landsbygdens återbefolkning kan alltså inte bygga på styrning uppifrån, utan behöver inriktas på att skapa förutsättningar för processer som kan växa fram nedifrån eller inifrån på mer organiska vis. Det sker genom att skapa möjliggörande lärmiljöer där människor och grupper kan upptäcka sig själva som medskapande subjekt med egenvärden, snarare än enbart objekt med nyttovärden.

Sådana lärmiljöer kan uppstå i grupper där man lyssnar till och accepterar varandra på djupet, där det är tillåtet att experimentera, ta risker och pröva nya beteenden. Det stärker människor i att agera som medledare för att forma lokala, inkluderande gemenskaper byggda på holistiska och jordcentrerade synsätt – ett kulturellt och systembaserat ledarskap.

Alla sektorer behöver involveras för att säkra mångfalden i lärmiljöerna, inte minst blir det angeläget att stödja de lokala ekonomiska kretsloppen och ett lokalt näringsliv eller ekoprenörskap.

De fysiska strukturerna och husen är en aspekt av dessa lärmiljöer, samtidigt som kultur, förhållningssätt och värderingar behöver vara tongivande. Snarare än att utgå från utstakade steg som ska utföras i en viss ordning, handlar ByA–metoden om att odla ett antal förhållningssätt som kan bilda utgångspunkter för lärmiljöerna. Förhållningssätten utvecklas i gemensam handling, inte minst för att producera mat i samförsörjande system och arbetsgemenskaper. I detta ljus framstår ”närodlat” som ett begrepp med många dimensioner. Även begreppet ”näringsliv” får djupare innebörd.

Bredbandsbullerbyar

Standardiserade lösningar är problematiska när vi har att göra med landsbygder som alla är anpassade efter lokala förhållanden. Precis som med frösorter blir resiliensen eller motståndskraften starkast när mångfalden bevaras. Till skillnad från mekaniska strukturer är inte dessa levande system förutsägbara. Den mosaik som syns i flygbilder av traditionella odlingslandskap, fyller en funktion även om den skulle vara en nagel i ögat på folkhemsingenjörerna. Den ger trygga och hållbara förhållanden som gör att jordbruket kan leverera även i tider med osäkert klimat och starkt minskad energitillgång. Mångfalden bygger en kollektiv kompetens för att hantera oförutsägbara situationer.

Berättelsen om bredbandsbullerbyar liknar levande system som kan vara både mångfaldiga och paradoxala, ibland motsägelsefulla.

För att möjliggöra en hållbar samhällsomvandling, behövs ett systemiskt eller kulturellt ledarskap som kan hantera komplexa utmaningar. I det ljuset kan omställningen liknas vid en samhällelig mognadsprocess, ett kollektivt vuxenblivande där vi som mänsklighet tillägnar oss holistisk kunskap och handlingsförmåga. Själva utforskandet är centralt i en sådan process. Berättelsen kan bara växa fram i ett tillsammanslärande där mångfalden av perspektiv bygger större kunskap.

Där större vikt läggs vid att ställa frågor som kan öppna upp och fördjupa utforskningen, snarare än att snabbt komma fram till färdiga svar. Det är ett klassiskt folkbildarperspektiv med fokus på en ekologisk folkbildning eller en frigörande ekopedagogik som nyckeln till hållbar omställning. Omställningens ledarskap behöver alltså inriktas på att stödja och möjliggöra dessa lärprocesser, snarare än att styra och kontrollera. De kan börja i små lokala grupper, där en hållbar kultur kan växa fram.

Bykulturens renässans

För att landsbygden och hela samhället ska blomstra, behövs verktyg, metoder och tillvägagångssätt som kan fungera som ”meningsfulla störningar” i de ohållbara system som behöver förändras. Störningar som kan sprida ringar på vattnet och få igång kaskad-effekter.

Bredbandsbullerbyar är ett sådant fenomen. En idé och metod som är komplex och mångdimensionell, precis som naturens levande system, snarare än komplicerad och endimensionell – egenskaper som har mer att göra med industriella processer.

Förhoppningsvis kan den bidra till att bana väg för bykulturens renässans, som en strategi för hållbar omställning med lokala svar på globala kriser.