Det är fortfarande bilen som är norm och satsningarna på cykel är inte tillräckliga. Det anser flera cykelorganisationer om den infrastrukturplan som regeringen presenterade i juni.
Planen sträcker sig från 2022 till 2030 och sägs vara den största infrastruktursatsningen hittills i landet.
Cykelfrämjandet, Svensk Cykling eller Svenska Cykelstäder anser dock inte att planen bidrar till den klimatomställning av transportsystemet som krävs.
– Ska vi nå de transportpolitiska målen så duger det inte att avsätta mindre än en halv procent av budgeten till cykelsatsningar. När regeringen dessutom väljer att investera i utbyggda motorvägar så verkar det närmast som att de glömt bort den pågående klimatkrisen, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet, till tidningen Syre.
– Cyklingen har länge varit ett underfinansierat trafikslag i relation till att 13 procent av svenskarnas dagliga resor sker med cykel.
Viktigt att barn får röra sig
Som Landets fria tidning skrivit tidigare anser också Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att det inte minst är viktigt att barn har möjlighet att röra på sig genom att till exempel cykla.
VTI lämnade i maj ett förslag till regeringen om hur nationella mål för cykling ska kunna se ut framöver.
– Det är framför allt resor under 10 kilometer och barns resor vi lyfter fram, sa Anna Niska, forskningsledare på VTI och föreståndare för Cykelcentrum till LFT.
– För resor som görs ofta, exempelvis till och från arbete, är valet av färdmedel ofta styrt av vana.
70 års återvändsgränd
I dag finns det inget nationellt mål för hur mycket cyklar ska användas vid resor, men regeringens uppdrag har varit att cykling ska uppmuntras för personer i alla åldrar och socioekonomiska grupper i hela landet.
– Många vanor grundläggs i tidig ålder och aktiv mobilitet är viktigt för barns utveckling och hälsa vilket kan påverka samhällsekonomin i ett långsiktigt perspektiv. Vi har sett i tidigare studier att det finns en stor potential att öka cyklandet bland barn, säger Jenny Eriksson, som varit med och utrett frågan.
Per Hasselberg på Cykelfrämjandet ser utvecklingen hittills som en ”70 år lång återvändsgränd” där Transportstyrelsen och Trafikverket inte gynnar cykling.
– Det handlar om allt från att placera betongsuggor i cykeltunnlar eller stolpar mitt i cykelbanan eftersom man inte ser det som en funktionell transportyta. Hinder som är livsfarliga för en cyklist, säger han till Syre.
Elcyklarna kan också bidra till stora förändringar, enligt Cykelfrämjandet:
– Nu kommer dessutom elcyklarna på bred front som utjämnar de fysiska olikheterna. Och ser man till resursåtgången så motsvarar en enda elbil hundra elcyklar, om man bara räknar på batterierna. Det som behövs för att ställa om är en kulturförändring och reella satsningar på cyklingen, en kollektiv knuff i rätt riktning, säger Per Hasselberg.
