Planen sträcker sig från 2022 till 2030 och sägs vara den största infrastruktursatsningen hittills i landet.

Cykelfrämjandet, Svensk Cykling eller Svenska Cykelstäder anser dock inte att planen bidrar till den klimatomställning av transportsystemet som krävs.
– Ska vi nå de transportpolitiska målen så duger det inte att avsätta mindre än en halv procent av budgeten till cykelsatsningar. När regeringen dessutom väljer att investera i utbyggda motorvägar så verkar det närmast som att de glömt bort den pågående klimatkrisen, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet, till tidningen Syre.

– Cyklingen har länge varit ett underfinansierat trafikslag i relation till att 13 procent av svenskarnas dagliga resor sker med cykel.

Viktigt att barn får röra sig

Som Landets fria tidning skrivit tidigare anser också Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att det inte minst är viktigt att barn har möjlighet att röra på sig genom att till exempel cykla. 

VTI lämnade i maj ett förslag till regeringen om hur nationella mål för cykling ska kunna se ut framöver.
 – Det är framför allt resor under 10 kilometer och barns resor vi lyfter fram, sa Anna Niska, forskningsledare på VTI och föreståndare för Cykelcentrum till LFT.

– För resor som görs ofta, exempelvis till och från arbete, är valet av färdmedel ofta styrt av vana.

70 års återvändsgränd

I dag finns det inget nationellt mål för hur mycket cyklar ska användas vid resor, men regeringens uppdrag har varit att cykling ska uppmuntras för personer i alla åldrar och socioekonomiska grupper i hela landet.

– Många vanor grundläggs i tidig ålder och aktiv mobilitet är viktigt för barns utveckling och hälsa vilket kan påverka samhällsekonomin i ett långsiktigt perspektiv. Vi har sett i tidigare studier att det finns en stor potential att öka cyklandet bland barn, säger Jenny Eriksson, som varit med och utrett frågan.

Per Hasselberg på Cykelfrämjandet ser utvecklingen hittills som en ”70 år lång återvändsgränd” där Transportstyrelsen och Trafikverket inte gynnar cykling.
– Det handlar om allt från att placera betongsuggor i cykeltunnlar eller stolpar mitt i cykelbanan eftersom man inte ser det som en funktionell transportyta. Hinder som är livsfarliga för en cyklist, säger han till Syre.

Elcyklarna kan också bidra till stora förändringar, enligt Cykelfrämjandet:
– Nu kommer dessutom elcyklarna på bred front som utjämnar de fysiska olikheterna. Och ser man till resursåtgången så motsvarar en enda elbil hundra elcyklar, om man bara räknar på batterierna. Det som behövs för att ställa om är en kulturförändring och reella satsningar på cyklingen, en kollektiv knuff i rätt riktning, säger Per Hasselberg.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.