Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har länge slagits om titeln som det mest jaktvänliga partiet. Nu ger sig Socialdemokraterna in i den kampen också. Landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) är tydlig med att hon vill att den svenska vargstammen minskar. Hon har också stöd i riksdagen som nyligen beslutade att vargstammen bör minska till 170 individer, från omkring 400 för närvarande. Det är betydligt färre än de 300 vargar som regeringens egna expertmyndighet Naturvårdsverket har angett behövs som ett minimum för att arten ska ha en gynnsam bevarandestatus.

Som skäl till att vilja minska stammen anger Sätherberg att “vargstammen ökar varje år” och att “konfliktnivån har ökat och acceptansen har minskat”. Båda de här påståendena är diskutabla. De senaste 4–5 åren har antalet vargar i Sverige förvisso ökat successivt, enligt Viltskadecenters och Rovdjursdatas årliga inventeringsrapporter, men ser man på en tioårsperiod så har det gått upp och ner och rört sig mellan 300 och drygt 400 vargar. Vintern 2014/2015 fanns det till exempel fler vargar än det gör i dag.

Slutsatsen att acceptansen har minskat drar Sätherberg utifrån att det är många som hör av sig till henne och är oroliga. Det är knappast någon vetenskaplig slutsats. Hur hög acceptansen för varg verkligen är i Sverige är svårt att säga eftersom motståndarsidan är så extremt högljudd. Visst finns det många som tycker illa om vargen, och en del som tycker att den borde utrotas helt, men det finns också många som tycker det är viktigt att varg ska få fortsätta finnas, dels för att man värnar om individerna men också för att de spelar en viktig roll i ekosystemet. Enligt Naturskyddsföreningen skulle till exemplen gnagare, mindre rovdjur, växtlighetens och trädens utbredning påverkas negativt om vargen försvann.

Varghatet har en lång historia och det är inte så många decennier sedan som vargen var helt utrotad i Sverige. Från att ha varit borta helt under delar av 70-talet och början av 80-talet så har den långsamt tagit sig tillbaka, men fortfarande betraktas den som sårbar, och om vi skulle minska populationen till enbart 170 stycken kan det få genetiska komplikationer, vilket på sikt kan leda till att den dör ut helt igen.

Det är inte så konstigt att det här utspelet från landsbygdsministern kommer nu. Det är valår och S känner sig säkerligen hotade av att det blåbruna blocket försöker fånga in de konservativa landsbygdsväljarna. Men det är inte desto mindre sorgligt. Om vi inte är försiktiga finns det en risk att vargen återigen kommer vara utrotad från Sverige om några decennier, det skulle vara en stor förlust inte bara för vargarna utan för hela naturen.