Glöd · Ledare

Upploppen växer när ingen har förtroende för polisen

Få kan väl ha missat att den danske partiledaren för det högerextrema partiet Stram kurs, Rasmus Paludan, har varit på en koranbränningsturné i Sverige under den senaste veckan. På flera av platserna han besökt som Skäggetorp i Linköping, Navestad i Norrköping, Rinkeby i Stockholm och Sveaparken i Örebro har motdemonstranter gått till attack mot polisen, bland annat genom att tända eld på polisbilar och kasta sten.

Poängen med koranbränningarna är just detta, att provocera och skapa en hätsk stämning för att på så sätt “bevisa” att muslimer är våldsamma motståndare till yttrandefriheten. Det är ingen slump att han har valt att besöka områden med en hög andel invandrare från muslimska länder. Inte heller är det någon slump att han valde att göra det under påskhelgen, en helg då många är lediga och då polisen dessutom har begränsade resurser. Just nu infaller dessutom ramadan, vilket gör det hela ännu mer provocerande i många muslimers ögon.

Man ska givetvis kritisera de personer som använt våld mot polisen – både för att ett antal poliser har skadats allvarligt och för att deras beteende spelar Paludan rakt i händerna. Men man måste också förstå den ilska och frustration som många upplever över att polisen använder stora resurser för att skydda en person som kränker deras religion.

Samtidigt ska vi vara försiktiga med att dra slutsatser om vilka det är som ligger bakom upploppen. Det kan delvis vara troende muslimer, men det kan också lika gärna vara personer som dras till spänningen eller som hatar polisen. Det kan också vara högerextremister som utför attackerna för att på så sätt lägga skulden på invandrare. Kanske är det inte bara en utan en kombination av dessa grupper.

Följer man medierapporteringen är det lätt att missa att det inte är alla platser där det har gått våldsamt till. När Paludan kom till Jönköping lämnades han ensam på torget, inte heller när han var i Göteborg i februari skedde några våldsamma protester. Enligt polisen själva var det tack vare att man innan besöket hade haft en dialog med Göteborgs moské och därigenom fått dem att sprida budskapet att det bästa är att ignorera Paludan.

Att påstå att den lilla grupp som gått till attack mot polisen under de senaste dagarna på något sätt skulle vara representativa för de cirka 800 000 muslimer som finns i Sverige är förstås att göra det väldigt enkelt för sig. Syriska kulturföreningen har fördömt våldet och på söndagsmorgonen var ungdomar från organisationen For the people ute i Sveaparken i Örebro och städade upp efter upploppet.

Det är viktigt att värna om yttrandefriheten. Men yttrandefrihet betyder inte, som jag har skrivit tidigare, att man ska ha rätt att säga och göra exakt vad som helst överallt. En strategi som polisen med framgång har använt vid liknande händelser ända sedan 90-talet är att ge tillstånd till manifestationen men förlägga den till en plats där inga människor rör sig för att på så sätt undvika konfrontationer. Det var också detta polisen försökte med när Paludan skulle besöka Landskrona. Istället för att stå på ett centralt torg i Landskrona fick han ställa sig på en rastplats utanför Malmö. Några motdemonstranter tog sig förvisso dit, men det blev ändå betydligt mindre våldsamt än på många andra håll. Efter detta skedde även upplopp inne i Rosengård i Malmö, men det hade kanske skett även om Paludan inte befunnit sig i närheten. När upplopp väl har börjat tenderar de lätt att sprida sig, vilket vi såg i USA under sommaren 2020.

Vad den senaste veckans händelser kanske framför allt visar är att polisen har mycket att jobba med. Som flera polisforskare har påpekat måste man börja jobba mer dialogskapande, om man har en tillit och förtroende hos allmänheten är det betydligt större chans att situationer som de här kan undvikas. En del i detta kan vara att göra som man gjort i Göteborg och öka kontakten med de olika muslimska samfunden. En annan är att undvika rasprofilering och andra metoder som gör att många med utomeuropeisk bakgrund känner sig stämplade som brottslingar och tappar både förtroende för polisen och hoppet om framtiden. Då kan till slut en rasistisk dansk som pissar på deras religion vara det som får droppen att rinna över.

Ungdomarna från Vivalla som städade upp i Örebro dagen efter koranbränningen.

Europa dumpar trasiga kläder i Afrika, som bränns upp på stora soptippar.