Radar

Snabbspår för vindkraft kan drabba naturvärden

Markbygden 1101 utanför Piteå är Europas största vindkraftspark på land.

Kommuner kan tvingas godkänna  vindkraftsparker snabbare än idag. En rad ändringar föreslås i miljöbalken.

Nio månader. Så lång tid ska det maximalt ta för en kommun att besluta om en specifik plats får exploateras för vindkraft eller ej.

Lagförslaget från miljödepartementet förväntas träda i kraft den 1:a januari 2023.

Idag krävs det enligt miljöbalken ett kommunalt godkännande för att en aktör ska få lov att bygga en vindkraftspark. Men processen har ofta varit godtycklig. Kommuner har inte behövt motivera sina beslut och kan när som helst under processen dra tillbaka ett godkännande.

– Ett företag kan lägga ned tio års arbete och ha alla miljötillstånd klara, sen säger kommunen plötsligt nej. Det har länge funnits ett behov av större transparens. En aktör behöver få veta tidigare ifall man kan bygga där eller ej, säger Erik Pihl, sakkunnig vid Naturskyddsföreningen.

Trots att processen kortas ned betydligt, menar Naturskyddsföreningen att miljöhänsynen inte kommer att påverkas. En miljöprövning ska fortfarande göras och möjligheten för miljöorganisationer och andra aktörer att överklaga finns kvar.

Försvårar kunskapsbaserade beslut

Mårten Hjernquist, doktor i zooekologi har studerat  vindkraftsutbyggnaden på Gotland.

– Det problematiska med förändringarna är att kommunerna kommer tvingas ta beslut väldigt tidigt i processen utan något underlag. Det enda som krävs nu är att projektören kan säga “vi vill bygga vindkraftverk på den här platsen, så här många” – och sen måste kommunen svara ja eller nej, och det är bindande.

Redan idag är beslutsunderlaget ofta relativt dåligt när det gäller kommunala beslut. Tidigare har LFT bland annat rapporterat hur kommuner väldigt sällan inventerar områden innan de ger undantag till miljölagstiftningar som strandskyddet och skogsavverkning.

– I ett kunskapssamhälle vill man ha så mycket fakta som möjligt för att fatta bra beslut. Ska man ha kommunalt veto måste det innefatta att kommunen kan ändra sin åsikt om det kommer in ny fakta senare i processen. Den möjligheten försvinner med det här lagförslaget. Det är en försvagning som omöjliggör för kommunerna att fatta väl underbyggda beslut, säger Mårten Hjernquist.

Risken är stor att det så pass tidigt i processen fortfarande inte har gjorts någon miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Utan en MKB har alltså kommunen inte möjlighet att grunda sitt beslut på huruvida ett område är lämpligt eller ej utifrån miljölagstiftning.

– Allt beror på hur en kommun agerar, men detta försvårar för kommunen att ta kunskapsbaserade beslut.

Tillsammans med Bra miljöval undersökte Mårten Hjernquist  2021 hur ofta vindkraftverk tillåts byggas på platser där de utgör hot mot djurliv och andra miljöaspekter.

– Vi kunde konstatera att över 80 procent av de gotländska vindkraftverken inte kan miljöcertifieras på grund av att de är felplacerade.

– Jag skulle säga att naturvärdena kommer in i sista hand när man projekterar vindkraft i stället för att tidigt beaktas. Först kollar man markägaravtal och möjligheten att kunna uppföra vindkraft på andras mark, sen tittar man på andra frågor som naturvärden. Detta gör att man gärna negligerar påverkan och förminskar det negativa tyvärr. Sen vill man ofta bygga vindkraft långt från människor, det är där vi har kvar de sista spillrorna av naturen.

Landsbygden exploateras

LFT har tidigare rapporterat att landsbygden sällan tjänar något på energiproduktion, skogsavverkning eller gruvdrift. Oftast går pengarna oavkortat till de exploaterande företagen och i skatt till staten.

Kommunerna får fastighetsskatt från vindkraftsföretagen men överlag är kompensationen låg.

– En viktig detalj i utredningen som det inte kom några skarpa förslag på var vilken typ av ersättning man bör ge de kommuner som godkänner vindkraft.

För kommunerna skapas relativt få arbetstillfällen enligt Erik Pihl – men flertalet är tillfälliga under själva bygget, så incitamenten hade kunnat vara starkare. Han menar att kommunerna måste se fördelarna om fler ska säga ja till vindkraft.

Hög dödlighet för fåglar

För snart tio år sedan studerade Mårten Hjernquist effekterna på fågellivet på Näsudden, Sveriges första stora vindkraftpark på Gotland.

– Vi såg att Näsudden var ett exempel på felplacerad vindkraft, en av EU:s mest dödliga vindkraftparker med 6 gånger högre dödlighet än genomsnittet i EU.

Trots att det idag finns vindkraftsparker på många platser i Sverige har ofta miljökonsekvenserna underskattats eller helt ignorerats. I ett reportage med tidningen Epoch Times berättar ornitologen, fältbiologen och forskaren Per Hansson om sin forskning på flyttfåglar.

Havsörn Näsudden, vindkraftsdödad
Havsörn Näsudden, vindkraftsdödad. Foto Mårten Hjernquist

– Fåglarnas flyttleder måste skyddas, och de måste skrivas in i havsplanerna omedelbart. Det är för mig obegripligt att myndigheterna inte redan har gjort det, säger han.

I rapporten redovisar Per Hansson koncentrerade stråk, så kallade termikflaskhalsar, där bland annat stora mängder rovfåglar och tranor flyttar över haven under vår och höst.

– Tyvärr är flera av de här flaskhalsarna hotade av havsbaserad vindkraft som planeras runt våra kuster, säger han och tillägger att det redan nu finns olyckligt placerade anläggningar på land, säger han till ET.

Naturskyddsföreningen har precis påbörjat en analys kring hur flyttfåglarna påverkas som kommer att publiceras tidigast i höst.

– Havs- och vattenmyndigheten har i sin senaste rapport pekat ut vart man får lov att bygga vindkraft. De har också uteslutit många lämpliga platser utifrån försvars- och miljöintressen bland annat, säger Erik Pihl.

Totalt kan de oskyddade områdena rymma vindkraft motsvarande cirka 30 terawattimmar.

– Men många av dessa områden som idag har godkänts av myndigheten kommer antagligen inte längre vara aktuella för exploatering ur miljösynpunkt när vi vet mer om hur flyttfåglar påverkas.