Radar

Upprop vill se psykisk hälsa på schemat

Ungas psykiska ohälsa ökar och nu höjs röster för att psykisk hälsa bör ha en plats på skolschemat precis som idrott.

Kunskap om psykisk hälsa bör bli ett skolämne, precis som kunskap om fysisk hälsa. Det anser 16 organisationer, däribland Unicef, Svenska skolläkarföreningen och Sveriges elevråd. Dubbelt så många 15-åringar lider av psykisk ohälsa idag, jämfört med på 80-talet.

Utspelet görs mot bakgrund av att varannan svensk 15-åring idag lider av psykiska besvär och att självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga.

Organisationerna ser införandet av åldersanpassad undervisning av utbildade pedagoger som ett sätt att ge både barn, föräldrar och lärare kunskap och verktyg så att problem kan hanteras tidigt. Psykisk hälsa bör tas om hand, precis som den fysiska, anser de.

Idag väntar många med att söka vård och köerna till barn- och ungdomspsykiatri är ofta långa. Köerna behöver kortas, anser organisationerna, men att förebygga psykisk ohälsa skulle också kunna minska antalet unga som får behov av vård.

"Skenande psykisk ohälsa"

Josefine Fälth är ordförande för Sveriges elevkårer, som organiserar 120 000 gymnasieelever i landet, och enligt henne är det den psykiska ohälsans stora betydelse som gör att så många organisationer tillsammans lyfter den nu.

Sveriges elevkårer har under tio år fått in vittnesmål om att unga mår allt sämre
Sveriges elevkårer har under tio år fått in vittnesmål om att unga mår allt sämre. "Det här är den stora frågan för många", säger Sveriges elevkårers ordförande Josefine Fälth. Foto: Rebecka Madsen

– Vi har en skenande psykisk ohälsa bland unga idag. Frågan är avgörande för både de unga och för samhället i stort. De som är unga idag ska bära samhället i framtiden, och så som deras hälsa ser ut idag kommer de inte att vara så bra rustade för framtiden.

Hur länge har ni märkt av ökad psykisk ohälsa?

Vi har fått många vittnesmål om det under tio år. Det här är den stora frågan för många. Det leder till ätstörningar, social fobi och depression. Dessutom har pandemin förvärrat situationen, säger Josefine Fälth.

Också bland elever på högstadiet finns samma signaler.
– Problemen växer fram under ungdomsåren. Nu pratar vi mer om problemet men det finns inga åtgärder i dagsläget. Det behöver satsas mer på elevhälsan.

Skolan en del av problemet?

Flera rapporter från Folkhälsomyndigheten 2020 visar att undervisning i psykisk hälsa kan förebygga elevers problem med oro, nedstämdhet, depression och ångestsyndrom. 
Skolan i sig kan också vara en del av problemet – en rapport pekar på att kommunaliseringen av skolorna, friskolereformen och nya betygssystem kan ha påverkat elevers psykiska mående.

En tidig insats kan leda till minskade vårdkostnader, färre kommunala insatser och ökad sysselsättning i framtiden.

– Sådana här inåtvända psykiska problem är ganska vanliga bland barn och unga. Vi vet att de som drabbas tidigt i livet riskerar negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. Det är ett folkhälsoproblem, sa Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten 2020.

I Unicefs internationella rankning av barns hälsa, skolkunskaper och sociala färdigheter hamnar Sverige på 22:e plats bland 38 andra OECD-länder.  Organisationerna pekar också på en rapport från Skolverket, som visar att en god hälsa hos eleverna gör att fler klarar skolan.

Behöver schemalagd tid

Sveriges elevkårer har sedan flera år pekat på att elever efterfrågar kunskap och verktyg om psykisk hälsa och i Finland finns hälsokunskap som skolämne.

Men i Sverige har man fått ytterst lite respons, enligt Josefine Fälth:
– Det finns få förslag på hur elevhälsan kan bli bättre. Pressen från skolan är hög, men politikerna pratar inte ens om psykisk ohälsa, trots att alla vet att frågan är viktig för eleverna.

Att föra upp ämnet på skolschemat skulle ge frågan tid. 
– Eleverna vittnar om att lärare inte har tid att fråga om psykisk hälsa idag. Men finns frågan på schemat blir det tid till det. Vi måste ge utrymme åt detta, för det är en sorglig utveckling vi ser idag, säger hon.

Undervisning i psykisk hälsa bör finnas i hela grundskolan och på gymnasiet, enligt uppropet. Den ska ges av utbildade lärare och anpassas efter elevernas ålder. Psykisk hälsa bör också ingå i elevhälso­kontroller.

De organisationer som står bakom utspelet är Unicef Sverige, Tim Bergling Foundation, Suicide Zero, Svensk sjuksköterskeförening, Akademikerförbundet SSR, Sveriges elevkårer, Tjejzonen, Svenska skolläkarföreningen, Sveriges elevråd, Bris, Sveriges skolkuratorers förening, Riksföreningen för skolsköterskor, Mind, Sveriges läkarförbund, Psykologer i förskola och skola samt Rädda Barnen.

Läs också: LFTs artikel från i höstas om ungas klimatoro.