Tält, skidor och skridskor. Friluftsutrustning är långt ifrån gratis och kostar ofta tusentals kronor. För många är dessa utgifter svåröverkomliga. 2020 skrev Landets fria tidning om det relativt nya fenomenet Fritidsbanken som då hade 99 lokaler i landet.

Två år senare har verksamheten exploderat och dubblerat sina utlån. Idag finns Fritidsbanker på 109 platser, med planer på att öppna upp i Kristianstad, Härnösand, Flen och Örnsköldsvik under våren.

Förra året lånade Fritidsbanken ut fler än 600 000 artiklar, nästan dubbelt så många som året innan. Dessutom bidrog Fritidsbanken till 1,5 miljoner timmar fysisk aktivitet bara under 2021. Enligt en studie från RISE, ansåg hela 42 procent av låntagarna att aktiviteten inte hade blivit av utan att låna utrustning.

– Om du exempelvis åker skidor någon enstaka gång per år är det ju onödigt att utrustningen står och samlar damm resten av året i ett förråd. Då är det bättre att låna det du behöver när du behöver det. Bättre både för miljön och plånboken, säger Henric Byström, kommunikationschef vid Fritidsbanken, i en intervju med LFT.

Antalet gåvor ökar

Då allt fler hör talas om Fritidsbanken ökar även antalet gåvor från privatpersoner, företag, föreningar och andra organisationer. Därför sticker 2021 ut rejält från tidigare år.

– 2021 ökade vårt totala utbud med 57 000 artiklar till 293 000. Det är en anmärkningsvärd ökning och skedde både tack vare – och trots – pandemin. Fler personer upptäckte Fritidsbanken då andra aktiviteter ställdes in, men vi tvingades samtidigt att anpassa oss efter rådande restriktioner för att begränsa smittspridningen, säger Henric.

Sånt som är slitet, trasigt eller för gammalt kan sorteras bort, men enligt Henric Byström lagas alltid utrusning i första hand och slängs endast som ett sista alternativ.

Mycket på gång

I ett pilotprojekt hjälper idag Fritidsbanken ungdomar att driva egna fritidsbanker på skolor där man kan låna utrustning på rasterna. Om allt går bra planerar de att utöka samarbetet med skolor i hela landet.

– Sen fortsätter vi också med vår sommarturné tillsammans med Generation Pep, där vi fyller skåpbilar fulla med utrustning och besöker bostadsområden, aktivitetsplatser, citykärnor och badplatser och lånar ut våra saker på plats. Det blev en succé förra året och det vill vi bygga vidare på i år, säger Henric.

Enligt Fritidsbankens egna fiktiva uppskattning kan en familj där alla familjemedlemmarna testar på olika sporter under ett år spara in hela 21 000 kronor.

– På kansliet träffar vi inte så ofta låntagarna, men ibland får vi höra en del härliga historier. Som exempelvis förra veckan, när Fritidsbanken Sigtuna invigdes. Då kom det tre tioåriga killar som sa att Fritidsbanken var det bästa som har hänt. Eller stammis-barnen i Frölunda som sa att de har blivit mycket gladare sedan Fritidsbanken öppnade. I Karlstad var det en kille som sa till sin pappa att han mycket hellre åker till Fritidsbanken än till leksaksaffären eftersom det finns roligare saker där och allt dessutom är gratis. Ja, barn är kloka och det är fantastiskt att få möta all glädje och tacksamhet som vår personal får ta emot från låntagarna, säger Henric.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död. 

– Det är oroande att så många svenskar upplever att de jobbar under sämre villkor. Att ofta jobba under tidspress och psykisk stress blir snabbt ett arbetsmiljöproblem som går ut över möjligheten att göra ett bra arbete, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, som sammanställt siffrorna i ett pressmeddelande.

Drygt 60 procent av alla svenskar arbetar ofta under tidspress, enligt SCB. Andelen har vuxit under de senaste två åren. Över hälften av svenskarna uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete. Det är den högsta andelen sedan undersökningen genomfördes för första gången 1980. 

– Att arbeta under stress kan leda till mer sjukfrånvaro, vilket drabbar den enskilda individen men även arbetsgivare och samhället. Vi vill uppmuntra arbetsgivarna till att ha tydliga handlingsplaner för att minska den psykiska ohälsan på arbetsplatsen, säger Mikael Jansson.

Kvinnor är mer psykiskt stressade på jobbet än män (57 respektive 49 procent). Inom vård och omsorg är könsskillnaderna än större. 73 procent av kvinnorna i branschen upplever arbetet psykiskt ansträngande, jämfört med 63 procent av männen.