DEBATT. I dag, den fjärde januari, är den internationella dagen för punktskrift och skaparen av punktskriften Louis Brailles födelsedag 1809. Vi vill därför uppmärksamma behovet av inkluderande läs- och skriftspråk.
Punktskrift är en taktil skrift som många som inte ser alls använder. Den har en enkel uppbyggnad och är lätt att lära rent teoretiskt, men de som lär sig punktskrift som vuxna behöver mer utbildning och träning än vad som ges idag, för att kunna läsa flytande. För den som inte ser vanlig text innebär punktskriften en möjlighet att läsa text utan tal. Många ges information att det är bättre att som vuxenblind lyssna på information, men att ständigt ta in all information via hörsel blir tröttsamt och när det gäller skönlitteratur finns inte valet att läsa en bok utan du är hänvisad till en ljudbok.
När en seende väljer en ljudbok är det, om det inte finns läshinder, ett val. Ett val en blind person inte har om denne inte lärt sig punktskrift. Punktskrift är viktigt för att kunna lära sig ett nytt språk. Utan punktskrift är det i det närmaste omöjligt om du inte ska stava dig igenom ord för ord för att få rätt stavning.
Barn lär sig snabbt
De som lärt punkskrift som barn, har oftast en god läshastighet om de fått rätt pedagogik och stöd från lärare och anhöriga. För den ovane tyckts punktskrift helt omöjligt att någonsin kunna lära sig att känna med fingrarna. Denna inställning hos personal, föräldrar och andra i barnets närhet får inte hindra barnets utveckling i att lära sig punktskrift.
En elev kan i dag välja bort att lära sig punktskrift, ungefär som att andra elever skulle kunna välja bort att lära sig läsa och skriva. Teknik i all ära, men att ha en lapp i fickan och tyst kunna läsa utan beroende av teknik, är snart en glömd erfarenhet.
Trots arbetslöshet
Personer med synnedsättning är underrepresenterade på arbetsmarknaden oavsett konjunkturläge. Arbetslösheten är konstant ca 50–80 procent.
Trots detta ifrågasätts en persons behov av punkthjälpmedel och försäkringskassan anser att den som arbetar ska ta med sig hjälpmedel hemifrån.
Många som kommer till Sverige idag har en synnedsättning men talar inte svenska. Det har varit svårt att få tillgång till SFI med punkskrift. Då försvåras både möjligheterna att lära sig svenska och inträdet på arbetsmarknaden ytterligare.
En skrift kan aldrig ersättas av talet i en mobil eller en dator. Dessutom kan hörseln påverkas av åldern; någon som är synskadad kan så småningom få en hörselskada och då försvinner all kontakt med ens språk om denne inte fått lära sig punktskrift.
Vi i Feministiskt initiativ strävar efter en politik som:
• ger elever med synnedsättning, rätt att lära sig punktskrift av utbildade pedaoger på samma sätt som andra elever har rätt till en pedagog för att lära sig läsa och skriva.
• ger människor med synnedsättning de hjälpmedel de behöver för att lära sig och använda punktskrift i sitt vardagsliv.
• ger de personer med synnedsättning, som ännu inte arbetar, de hjälpmedel som behövs. Då kan de träna innan och börja arbeta direkt den dag de får jobb.
