Glöd · Debatt

Varför blundar världens ledare för befolkningsökningen?

Att hejda befolkningsökningen är en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att stoppa klimatförändringarna, menar Johanna Deinum och Lars Arvid Boisen.

DEBATT. Varje kvinna och man, som avstår från en graviditet, minskar CO2-utsläppen mer än alla andra miljövinster någon av oss individer kan åstadkomma. Den relativa effekten blir störst i de rika länderna, kortsiktigt. Men alla kan och bör tänka tanken.

Från 1990 – 2021 ökade jordens befolkning med 2,6 till snart 8 miljarder människor. Under samma tid svarade Kina, Indien, Iran och Indonesien, som utgör 41 % av världsbefolkningen, för mer än 80 procent av den globala ökningen av CO2-utsläpp. Varför? När hundratals miljoner människor undflyr fattigdomen ökar konsumtionen.

De senaste decennierna har den absoluta ökningen av antalet människor varit oförändrad, cirka 80 miljoner per år eller 220 000 per dag. Enligt FN:s medelbefolkningsprognos passerar mänskligheten 11-miljardersstrecket runt 2100, en ökning med 3 miljarder från nu. Med en så stor folkökning blir klimatmålet ”mindre än 2°C uppvärmning” omöjligt att uppnå enligt vetenskapen. Ändå försäkrade världens ledare i Glasgow att den globala uppvärmningen skulle hamna ”well below” det kritiska tröskelvärdet. Använde de ögonbindlar i stället för munskydd?

Den pågående förstörelsen av världens skogar pekar på ytterligare ett samband mellan befolknings- och klimatförändringarna. Skogarna krymper, ju fler människor vi blir. Då trädens förmåga att absorbera CO2 är så avgörande för att klimatmålen ska uppnås, finns bara ett rimligt svar: hejda den pågående befolkningsökningen.

Runt 30 % av alla utsläpp av växthusgaser beror på kreatur. Sambandet är enkelt. När fler människor äter mer kött, krävs ännu mer tamboskap och ännu mer odlad mark. Variationen i naturen minskar. Art efter art dukar under.
Den negativa trenden späs successivt på, när skördarna minskar som en följd av de pågående klimatförändringarna. När de återstående koldioxidsänkena (läs: skogarna) dessutom krymper och försvinner, kan klimatmålen omöjligt uppnås.

Statistik över befolkningsökningen hämtad från FN:s befolkningsprognos från 2019
Statistik över befolkningsökningen hämtad från FN:s befolkningsprognos från 2019. 

Det mest beklämmande med blindheten i Glasgow var ändå detta: med en växande världsbefolkning följer fler naturkatastrofer. I en rapport 2019 från Sahel i Västafrika talade man om regionen som en krutdurk. Så sent som 4 november 2021 pekade man i en ny rapport, på de allt större katastroferna som en konsekvens av befolkningsexplosionen. Rapporten lyder ordagrant:

I stället för att skapa ekonomisk utveckling, förlorar de statliga institutionerna greppet. De förmår inte ge nödvändig service, pressade av de unga, snabbt växande, hög-fertila befolkningarna. Detta är en tickande bomb med utbredda slumförhållanden i städerna och en långsam för att inte säga obefintlig ekonomisk och social utveckling som följd. Samtidigt förvärras de etniska motsättningarna. Båda studierna pekar på betydelsen av kvinnornas och de unga flickornas situation. Slutsatsen är brutal; den obefintliga jämställdheten mellan könen är grundorsaken till regionens mycket höga födelsetal med påtvingade barnäktenskap, månggifte och våld mot kvinnor – och unga flickor – i släptåg.”

Trots detta lyste befolkningsfrågan med sin frånvaro – som ett tabu – i Glasgow. Det betyder att stora delar av det internationella samfundet ställer sig vid sidan om – och tittar på – när katastrofen drabbar hundratals miljoner kvinnor och unga flickor, som fortsätter berövas ett anständigt liv utan att världens ledare lyfter ett finger.

Kvinnornas liv skulle kunna förbättras, om världens politiska och religiösa ledare tog problemet på allvar. Befolkningsökningen skulle minska, klimatförstöringen lindras, hållbarheten öka och utsatta områden bli framgångsrikare, fredligare och bättre skickade att motstå påfrestningar. Vad som krävs?

Kvinnor som är fria att själva välja vad som skall hända med deras liv.

Investeringar i familjeplanering, förutom att på sikt kunna nå klimatmålet, skapar stora ekonomiska vinster. Copenhagen Consensus Center visade 2014, att varje dollar som investeras i universell tillgång till preventivmedel skulle ge 120 dollar i avkastning. Guttmacher Institute beräknade fem år senare, att världen skulle spara 16 miljarder dollar per år enbart i minskad mödravård genom att tillgodose behovet av moderna preventivmedel och förhindra oönskade graviditeter.

Naturligtvis krävs många andra åtgärder för att komma till rätta med klimatkrisen. Inklusive sådana som är mer kortsiktigt angelägna och effektiva. Men att ge kvinnor makten över sina egna liv är den utan jämförelse mest potenta åtgärd världens ledare skulle kunna satsa på för att gagna världens natur och hela mänskligheten. Särskilt med tanke på den kompletta bristen på nackdelar.