Radar

End ecocide Sverige: Intern konflikt om 2,2 miljoner kronor

 Styrelsemedlemmar inom End Ekocide anklagas för att ha missbrukat sitt förtroende.

End ecocide Sverige är en idéell förening som sedan flera år tillbaka driver frågan om en internationell ekocid-lag. I veckan uppdagades en infekterad konflikt inom föreningen, något som Aktuell Hållbarhet var först att rapportera om.

Konflikten bottnar i ett finansieringsstöd om 2,2 miljoner kronor från Postkodstiftelsen. Nu kritiseras styrelsen för bristande transparens och för att missbruka sitt förtroende.

Föreningen arbetar genom olika arbetsgrupper och i detta fall var det den så kallade näringslivsgruppen som gjorde en ansökan till Postkodstiftelsen, för ett projekt som går under namnet ”Kunskapsbas för en lag som skyddar jorden”. I projektet ingår bland annat framställning av tre rapporter, webbinarier, workshops och konferenser.

För att utföra detta projekt har näringslivsgruppen beviljats 2,2 miljoner kronor, varav 1,9 miljoner går till två styrelseledamöters privata bolag – två styrelseledamöter är nämligen med i näringslivsgruppen.

Ansökan beviljades i juli 2021, men övriga medlemmar fick inte information om ansökan förrän den årsstämma som hölls den 30 augusti 2021.

Styrelseledamöterna har inte gjort något som bryter mot lagen eller mot föreningens stadgar, men trots det har styrelsens agerande väckt mycket känslor.

– Det finns inget brottsligt i detta, det är inte fråga om bedrägeri eller att styrelseledamöter missbrukat sin ställning, men det finns en brist i att man inte har full transparens, det handlar mer om en intern fråga kring etik och moral, säger Lars Olofsson, juridiskt ombud som anlitats av de medlemmar som ställer sig kritiska till hur ansökan till postkodstiftelsen gått till.

Bryter mot praxis

Enligt dokument som LFT fått ta del av ska Jonas Roupé, en av styrelseledamöterna, arvoderas på heltid med 1000 kronor i timmen inklusive moms för att arbeta med projektet. Den andra styrelseledamoten Jon Bäcklund ska arbeta på halvtid med projektet med samma arvode. 

Lars Olofsson, juridiskt ombud, anser att styrelsens agerande är anmärkningsvärt och att det bryter mot ideella föreningars praxis.

– I grund och botten är en ideell förening en ideell förening, de som arbetar i en ideell förening gör det av en personlig övertygelse och i det syfte som föreningen har. Det ska inte vara någon typ av betalt arbete, utan det här är något som man gör på sin fritid och man gör det med sin egen insats, säger han.

Men enligt Lars Olofsson kan man göra undantag. Om det är så att man åtar sig ett arbete som innebär att man gör en förlust med arbetsinkomst då kan det vara aktuellt att ersätta den förlorade arbetsinkomsten, men även då finns det alltid en tydlig begränsning.

– Du kan inte bli ersatt med hur mycket som helst, normalt sett pratar vi om någonstans mellan 150 och 200 kronor i timmen, om det är så att man kan bevisa att man har förlorat en arbetsinkomst, säger Lars Olofsson.

Dock framgår det att End ecocide Sverige inte har någon policy för arvodering till medlemmar i sina stadgar, vilket betyder att de enligt lagen och stadgarna inte gjort något fel.

Till tidningen Syre säger Pella Thiel, ordförande i End ecocide Sverige, att hon tycker att ett arvode på 1 000 kronor i timmen är rimligt.

– Det är 800 kronor plus moms. Det är ett ganska vanligt konsultarvode, även om det är hög lön i miljösammanhang. Men det är bra att folk som jobbar med miljöfrågor får bra betalt, säger Pella Thiel, som också uppger att delar av de 1,9 miljonerna kan komma att användas för att arvodera andra som kan bidra till att uppfylla projektets mål.

Lars Olofsson, som anser att 1000 kronor i timlön inte är rimligt för ett arbete som utförs inom ideell förening, har föreslagit att de kritiska medlemmarna motionerar om att uppdatera stadgarna kring de regler som gäller ersättning.

Stor splittring

Enligt den information som LFT har tagit del av har ansökan orsakat stor splittring internt i föreningen eftersom övriga aktiva medlemmar aldrig
fick en chans att påverka innehållet eller fördelningen av medel innan ansökan skickades in till Postkodstiftelsen.

Flera medlemmar befarar att styrelsens beteende kan orsaka skada för såväl föreningen som själva frågan i sig.

”Styrelsens agerande riskerar att föreningens stödjande medlemmar, föreningens samarbetspartners, miljörörelsen och alla dess aktörer som verkar mot samma mål förlorar förtroende för hela föreningen”, skriver medlemmar i ett brev som LFT fått ta del av.

Rättelse: I en tidigare version av denna text angavs felaktigt att ett arvode på 1000 kr i timmen inklusive moms skulle ge 176 000 kr i månaden. Detta stämmer dock inte om man räknar bort sociala avgifter med mera. 

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.