Jonas Roupé är tidigare strategichef på Ericsson och en av grundarna till Ecocide law alliance, ett nystartat internationellt nätverk som vill nå näringslivet med idén om att införa ekocidlagstiftning på global nivå.

Även om det är statschefer som ytterst beslutar i frågan, menar Roupé att företagen kan göra mycket för att påverka.

– Deras röst behövs för att göra statscheferna modiga nog. De behöver träda fram och säga att de vill förändra spelreglerna, säger han.

Han anser att ekocid har ett starkt stöd hos många företag, även om det också funnits ett visst motstånd, till exempel hos oljebolag. Lagstiftningen presenterades nyligen för över 1000 företag i Frankrike på ett seminarium.

– Förslaget fick stående ovationer. Idag tillåter systemet att lösningar som är dåliga för klimatet och ekosystemen får företräde. Alla blir offer för att vi inte har ett ramverk som skyddar livet på jorden. Vår tids arkitekter är juristerna, därför kan de komma till planetens försvar. Det tror jag många i näringslivet både förstår och uppmuntrar.

"Alla får tänka om"

Lagstiftningen pekar inte heller ut just företagen, menar han, utan kan lika väl slå mot statschefer, banker eller lobbyister.

– Det handlar om vilka som är ytterst ansvariga – vilka som kunde och borde ha förhindrat ekocid.

Som hypotetiskt exempel nämner han Miradorgruvan i Ecuador som har en damm som kommer att brista förr eller senare. När det sker kommer en ”tsunami” av gift sprida sig från öst-till västkusten och förgifta allt i sin väg, enligt Jonas Roupé. Vem blir då ansvarig om ekocidlagstiftningen skulle gälla? Det kan vara antingen den som driver gruvan, eller den som gett tillstånd till att gruvan får bedriva en sådan verksamhet.

– Det är sådant man vill att lagen ska förhindra. Då spelar det inte så stor roll var de som är ansvarig sitter. Med lagen får man många av de här spelarna att sätta sig vid samma bord och hitta bättre lösningar. Det kommer att vara olika från fall till fall vem som är skyldig.

Om ekocid blir ett brott, kan länderna inte heller längre konkurrera med att ha dåligt miljöskydd för att det ska bli billigare för företagen att bedriva sin verksamhet där. Det innebär att alla kommer att få tänka om.

Jonas Roupé berättar att han nyligen träffade ett stort kinesiskt gruvbolag som var positiva till ekocid, för att lagen skulle tvinga både dem och alla deras konkurrenter att växla över till miljövänliga utvinningsalternativ.

– Utan ekocidlagstiftning kan de inte investera i grön teknologi, som ökar priset på deras varor utan att de förlorar sina kunder till sina konkurrenter, vilket skulle resultera i hundratusentals arbetslösa.

Omröstning nästa år

Ekocidlagstiftningen föreslås bli en del av Romstadgan, grunddokumentet för den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag (ICC). De brott som idag faller under ICC:s jurisdiktion är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.

Om bara ett par veckor, den 21 juni, kommer en expertpanel att presentera sitt förslag till hur ekocid ska vara utformat. Arbetet leds av den brittiske juridikprofessorn Philippe Sands, och är en fortsättning på det förslag som advokaten Polly Higgins först tog initiativ till år 2007.

Expertpanelens förslag kommer att presenteras för omröstning i Haag i november år 2022, enligt Jonas Roupé, som gissar att lagen kan bli verklighet runt år 2029.

– Idag saknas det fortfarande en signal från världssamfundet om att ekocid är ett lika allvarligt brott som folkmord. Om 20 år kanske vi har en annan moralisk kompass när vi lever mer med konsekvenserna av vad vi åstadkommit.

Även om han anser att lagen borde röstats igenom för längesen, är han hoppfull. Att få lagen på plats, är trots allt en relativt effektiv process, menar han eftersom den följer principen om att varje land har en röst.

– Det finns fyra andra brott, och det femte ska bara komma på plats. 1995 hade man inte internet och den globala rörelsen var inte vaken. Nu finns en rörelse som är klarvaken. Den sista delen är att få med näringslivet och flera grupper av forskare.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.