Nu börjar företagsledare ställa sig bakom kravet på ekocid – lagstiftningen som kriminaliserar storskalig miljöförstörelse. Ett nystartat nätverk hoppas kunna få näringslivet att påverka stater till att ta frågan om ekocid på allvar.
Jonas Roupé är tidigare strategichef på Ericsson och en av grundarna till Ecocide law alliance, ett nystartat internationellt nätverk som vill nå näringslivet med idén om att införa ekocidlagstiftning på global nivå.
Även om det är statschefer som ytterst beslutar i frågan, menar Roupé att företagen kan göra mycket för att påverka.
– Deras röst behövs för att göra statscheferna modiga nog. De behöver träda fram och säga att de vill förändra spelreglerna, säger han.
Han anser att ekocid har ett starkt stöd hos många företag, även om det också funnits ett visst motstånd, till exempel hos oljebolag. Lagstiftningen presenterades nyligen för över 1000 företag i Frankrike på ett seminarium.
– Förslaget fick stående ovationer. Idag tillåter systemet att lösningar som är dåliga för klimatet och ekosystemen får företräde. Alla blir offer för att vi inte har ett ramverk som skyddar livet på jorden. Vår tids arkitekter är juristerna, därför kan de komma till planetens försvar. Det tror jag många i näringslivet både förstår och uppmuntrar.
"Alla får tänka om"
Lagstiftningen pekar inte heller ut just företagen, menar han, utan kan lika väl slå mot statschefer, banker eller lobbyister.
– Det handlar om vilka som är ytterst ansvariga – vilka som kunde och borde ha förhindrat ekocid.
Som hypotetiskt exempel nämner han Miradorgruvan i Ecuador som har en damm som kommer att brista förr eller senare. När det sker kommer en ”tsunami” av gift sprida sig från öst-till västkusten och förgifta allt i sin väg, enligt Jonas Roupé. Vem blir då ansvarig om ekocidlagstiftningen skulle gälla? Det kan vara antingen den som driver gruvan, eller den som gett tillstånd till att gruvan får bedriva en sådan verksamhet.
– Det är sådant man vill att lagen ska förhindra. Då spelar det inte så stor roll var de som är ansvarig sitter. Med lagen får man många av de här spelarna att sätta sig vid samma bord och hitta bättre lösningar. Det kommer att vara olika från fall till fall vem som är skyldig.
Om ekocid blir ett brott, kan länderna inte heller längre konkurrera med att ha dåligt miljöskydd för att det ska bli billigare för företagen att bedriva sin verksamhet där. Det innebär att alla kommer att få tänka om.
Jonas Roupé berättar att han nyligen träffade ett stort kinesiskt gruvbolag som var positiva till ekocid, för att lagen skulle tvinga både dem och alla deras konkurrenter att växla över till miljövänliga utvinningsalternativ.
– Utan ekocidlagstiftning kan de inte investera i grön teknologi, som ökar priset på deras varor utan att de förlorar sina kunder till sina konkurrenter, vilket skulle resultera i hundratusentals arbetslösa.
Omröstning nästa år
Ekocidlagstiftningen föreslås bli en del av Romstadgan, grunddokumentet för den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag (ICC). De brott som idag faller under ICC:s jurisdiktion är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.
Om bara ett par veckor, den 21 juni, kommer en expertpanel att presentera sitt förslag till hur ekocid ska vara utformat. Arbetet leds av den brittiske juridikprofessorn Philippe Sands, och är en fortsättning på det förslag som advokaten Polly Higgins först tog initiativ till år 2007.
Expertpanelens förslag kommer att presenteras för omröstning i Haag i november år 2022, enligt Jonas Roupé, som gissar att lagen kan bli verklighet runt år 2029.
– Idag saknas det fortfarande en signal från världssamfundet om att ekocid är ett lika allvarligt brott som folkmord. Om 20 år kanske vi har en annan moralisk kompass när vi lever mer med konsekvenserna av vad vi åstadkommit.
Även om han anser att lagen borde röstats igenom för längesen, är han hoppfull. Att få lagen på plats, är trots allt en relativt effektiv process, menar han eftersom den följer principen om att varje land har en röst.
– Det finns fyra andra brott, och det femte ska bara komma på plats. 1995 hade man inte internet och den globala rörelsen var inte vaken. Nu finns en rörelse som är klarvaken. Den sista delen är att få med näringslivet och flera grupper av forskare.
Ekocid och Romstadgan
Idén om att ekocid ska vara en del av Romstadgan är inte ny, utan var nära att antas när Romstadgan fastslogs av världens länder 1995. Fem länder som alla hade oljebolag, lyckades då få bort frågan från agendan, bland dem Frankrike och Holland.
Många av de länder som var först med att stötta ekocid, var önationer som redan idag lider hårt av stigande havsnivåer och klimatförändringar.
Att inkludera ekocid som ett femte brott i Romstadgan syftar till att förhindra den massförstörelse av jorden som pågår idag. Några exempel av möjliga fall av ekocid är oljeutvinning från tjärsand i Kanada, Indonesiens palmoljeplantager och Talvivaara-gruvan i Finland.
För att en lag om ekocid ska läggas till Romstadgan, krävs att någon av Romstadgans parter kräver det. Då inleds en process som samlar underskrifter från statsöverhuvuden. För att tillägget ska träda i kraft krävs två tredjedelar majoritet, dvs stöd från 82 stater.
En av dem som stöttat arbetet för en ekocidlagstiftning är klimataktivisten Greta Thunberg, som bland annat donerat pengar hon själv fått i donation till Stop Ecocide Foundation.
Källa: Jonas Roupé/Ecocide Law Alliance
