Glöd · Ledare

Låt Ovanåker visa vägen

Efter den stora flyktingvågen 2015 motiverades ofta åtstramningarna i flyktingpolitiken med att det höga mottagandet var en hård belastning för landets kommuner. Och visst var det många kommuner som ansåg att de inte hade resurser för att ta emot så många och som hamnade i ett väldigt ansträngt läge. 

Men det här är samtidigt bara en del av verklighetsbeskrivningen. För det är också så att många kommuner är helt beroende av invandringen. Det finns massor av kommuner i dag där befolkningen sjunker och där de som bor kvar i kommunen blir allt äldre. Det leder till sämre offentlig service vilket i sin tur leder till att färre personer flyttar dit, det blir alltså en ond cirkel. Att det kommer flyktingar dit som kan ta jobb eller starta egna företag borde alltså välkomnas av många.

Det här är också ett argument som Yoomi Renström (S), ordförande i kommunfullmäktige i Ovanåker, lyfter fram i en intervju med Dagens samhälle.
”Vi står inför en brist på arbetskraft och kompetens, som vi inte löser genom att strama åt flödet av människor som kommer hit. Jag tycker att diskussionen är helt felvänd och känner en stor frustration”, säger hon.

I samma artikel kan vi också läsa att Ovanåker, som första kommun i Sverige, ställer sig bakom ett tyskt initiativ om att vara ”en säker hamn” för flyktingar. Det handlar om att de har undertecknat en deklaration som säger att de är beredda att ta emot främst minderåriga asylsökande som befinner sig i överfulla flyktingläger i Grekland. Vilka konsekvenser det här beslutet kan få i praktiken är svårt att sia om. Det är trots allt regeringen och inte kommunerna som fattar beslut om migrationspolitiken i Sverige och i artikeln kan vi också läsa att deklarationen för Ovanåkers del inte innebär att de verkligen kommer ta emot personer som fått asyl i ett EU-land och ska vidarebosättas, utan att det snarare ska ses som ett statement eller inlägg i debatten. 

Men även om det inte kommer få några större effekter i praktiken så är det ändå hoppfullt med kommunpolitiker som vågar säga ifrån. Extra hoppfullt är det att Yoomi Renström är socialdemokrat. Socialdemokraterna är trots allt det parti som bär störst ansvar för den nuvarande extremt restriktiva migrationspolitiken och som allt som oftast försvarar sig med att de ”lyssnar på folk ute i landet”. S har också en väldigt stark lydnadskultur, den som vågar säga emot partiledningen, eller går på tvärs mot den allmänt rådande uppfattningen inom partiet, riskerar att snabbt hamna i kylan. Men kanske kan en förändring ändå vara på gång. När det skulle röstas om den nya migrationslagstiftningen i våras så var det flera socialdemokratiska riksdagsledamöter som gick ut och öppet kritiserade bland annat förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd. 

Det handlar än så länge bara om enstaka protester. I stort verkar de flesta inom partiet fortfarande sluta upp bakom regeringens hårdföra politik. Men som Yoomi Renström säger: ”Allt börjar med ett första steg. Jag tror inte att ens Greta anade att hon skulle kunna påverka hela världens klimatpolitik när hon satte sig ner utanför riksdagshuset.”

Kanske kan Yoomi Renström ha satt en snöboll i rullning som kommer dra med sig många kommunpolitiker runt om i landet och som till slut har vuxit sig så stor att inte ens regeringen kan ignorera den. Det vore i så fall sannerligen på tiden.

Svenska Akademien som i år överraskar med att ge litteraturpriset till en östafrikansk författare som få i Sverige har hört talas om – kul!

Utdikningen av våtmarker som fortsätter trots att det leder till extremt stora utsläpp av växthusgaser.