Hamburgerkedjornas arbete med kycklingvälfärden har granskats utifrån de välfärdskriterier som går under European Chicken Commitment, ECC. Istället för att anta ECC:s kriterier har Max utformat en egen djurvälfärdspolicy för kycklingar.

Enligt Jenny Leijonhufvud, kvalitetssäkringsansvarig och agronom på Max, är den till stor del i linje med ECC:s kriterier och har också en målbild som ska vara uppfylld 2026.

– I vår djurvälfärdspolicy har vi sex kriterier som följer samma format och samma ordning som ECC:s kriterier och tar upp samma områden. Vi har valt att formulera oss annorlunda då vi har några frågor som vi fortfarande utvärderar och söker fakta på, säger Jenny Leijonhufvud.

Men till skillnad från Max djurvälfärdspolicy för kycklingar tillåter inte ECC avel på snabbväxande kycklingar, så kallade Turbokycklingar, som enligt Djurens rätt är ett av de största djurvälfärdsproblem som finns idag.

På frågan om varför Max fortsätter att använda turbokycklingar hänvisar Jenny Leijonhufvud till branschorganisationen Svensk fågel, där samtliga av Max köttleverantörer är medlemmar.

– Vi är ett restaurangföretag, vi är inte experter på djuruppfödning och därför för vi en aktiv dialog med såväl leverantörer, forskare och branschorganisationer som Svensk fågel. Om du vill veta mer detaljer kring raser specifikt då måste jag hänvisa dig till dem, säger Jenny Leijonhufvud.

Enligt Jenny Leijonhufvud ligger Svensk fågels regler väldigt nära de kriterier som finns i ECC, förutom vad gäller valet av ras.

Turbokycklingar är mer klimatvänliga bland annat ur den aspekten att de kräver mindre foder, berättar Benny Andersson på Djurens rätt, som tolkar det som att Max inte inte vill säga nej till turbokycklingar med hänvisning till klimatet.

Finns det en klimataspekt till varför Max inte helt stänger dörren till turbokycklingar?

– För oss handlar det här om att vi måste göra en sammanvägd bedömning av många väldigt komplexa hållbarhetsfrågor, som jag nämnde så är det långt kvar till år 2026 då våra kriterier och ECC:s kriterier ska vara uppfyllda. Därför ser vi att det är viktigare att vi fattar rätt beslut före ett snabbt beslut, säger Jenny Leijonhufvud och fortsätter:

– Vi har bland annat gjort väldigt mycket för att minska vårt klimatavtryck, men djurvälfärd är också en av de frågor som vi jobbar aktivt med just nu.

Enligt Jenny Leijonhufvud har inte Max tillräckligt med underlag för att anta ECC:s kriterium om att avstå från kycklingraser som är framavlade för att växa snabbt.

– Vi kommer hela tiden att revidera allteftersom vi får fakta och ny kunskap, det betyder att vi absolut kan komma att göra förändringar i vår policy framöver, säger hon.

KFC, Ikea och Pizza Hut är exempel på restaurangkedjor i Sverige som valt att jobba med European Chicken Commitment, ECC.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.