Hamburgerkedjornas arbete med djurvälfärden för kycklingarna har granskats utifrån de välfärdskriterier som går under European Chicken Commitment, ECC. Kriterierna är baserade på den senaste forskningen och är framtagna av en kommitté där 30 stycken djurrätts- och djurskyddsorganisationer ingår, bland annat Djurens Rätt.

Av de 13 kedjorna som undersöktes framgår det att sex stycken har uppfyllt ECCs krav, medan sju stycken inte håller måttet.

– Vi ser att de mindre och nyare kedjorna är de som lägger mer energi i den här frågan, säger Benny Andersson, generalsekreterare på Djurens rätt, som menar att skillnaden mellan de nya hamburgerkedjorna och de äldre är tydlig.

Över 250 företag i Europa har antagit ECC i sina inköpskriterier, men i Sverige möter varken Max, McDonalds, Burger King eller Sibylla ECC:s krav. Benny Andersson tror att anledningen till att de äldre och större kedjorna halkar efter i sitt förhållningssätt till kycklingarnas välfärd är att de fastnat i gamla rutiner och att de i vissa fall inte ser det som en viktig fråga.

– De pratar mer om att sluta använda plastsugrör och hoppas att en stor del av verksamheten ska gå under radarn, säger Benny Andersson, som tycker att de största företagen som hanterar flest djur också har det största ansvaret att leva upp till ECC:s krav.

Lever inte upp till hållbarhetsprofilen

Djurens rätt anser att djurvälfärd är en hållbarhetsfråga och att ECC därför borde hamna i ett företags hållbarhetsarbete. En av de stora kedjorna som inte lyckas matcha ECC:s kriterier är den svenska hamburgerkedjan Max. Bland annat säger inte Max nej till användning av kycklingar som är framavlade för att växa snabbt, så kallade turbokycklingar, som enligt Djurens rätt är ett av de största djurvälfärdsproblem som finns idag.

– Vi tycker att det är beklämmande att Max öppnar upp för att fortsätta använda turbokycklingar, säger Benny Andersson.

Turbokycklingar är mer klimatvänliga ur den aspekten att de kräver mindre foder, de är snabbväxande och går därför att byta ut i snabbare takt, berättar Benny Andersson som tolkar det som att Max inte inte vill säga nej till turbokycklingar med hänvisning till klimatet. Han undrar om det inte är bättre att helt avstå från att servera kycklingkött om det inte är möjligt för företaget att stoppa användning av turbokycklingar.

– De är avlade för att växa otroligt snabbt på bekostnad av deras hälsa, man väljer djurplågeri med hänsyn till att de ska vara mer klimatvänliga. Att ställa klimatet och djurvälfärden mot varandra är en obehaglig argumentation, säger Benny Andersson, som tycker att Max måste komma i fas med självbilden som hållbarhetsförespråkare.

Uppdatering 2021-10-04:

Läs Max svar på kritiken här.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.