Svenska Afghanistankommittén, SAK, har under de 40 år man arbetat med Afghanistan fått anpassa sitt arbete till rådande lägen såsom tidigare talibanstyre, inbördeskrig, internationell militär närvaro och nu återigen talibanstyre.

– Vi får anpassa oss och se till att vi kan hitta ett arbetssätt där civilbefolkningen fortsätter kunna få tillgång till utveckling, skola och hälsovård, säger Anna Ek, Sverigechef Afghanistankommittén.

Sjukvård och utbildning i fokus

SAK driver skolor i nära hälften av landets provinser. Förutom skolgång och utbildning bedriver kommittén sjukvården i provinsen Warbak. Där utförs ett omfattande sjukvårdsarbete med hälso- och vårdkliniker, samt utbildning av barnmorskor, fysioterapeuter och ortopeder. Totalt har man drygt 6000 anställda, varav 99 procent av dem är afghaner som arbetar inom främst skola och sjukvård.

– Vi jobbar jättenära lokalbefolkningen och har ett starkt stöd från lokalbefolkningen ute på landsbygden, man vill att ens barns ska gå i skolan och man vill att ens kvinnliga släktingar och anhöriga ska få lov att få sjukvård, säger Anna Ek.

I fjol hade Svenska Afghanistankommittén över hundratusen barn i sina grundskolor, varav nästan 60 procent av dem var flickor.

– Just nu avvaktar vi och ser vad som händer. Kommer man att tillåta flickor och kvinnor gå till arbetet eller skolan? Det är något vi kommer fortsätta att kämpa för, det är extra viktigt nu, säger Anna Ek.

Daglig kontakt

SAK:s huvudkontor finns i Kabul och från kontoret i Sverige håller man dagligen kontakt med kollegorna i Afghanistan.

– Vi pratar med varandra flera gånger om dagen för att höra hur det är med dem och hur det går. Vi har fem stycken av våra internationellt anställda på plats, varav en av dem är svensk, som en försiktighetsåtgärd försöker vi få hem dem till sina hemländer så fort det går, säger Anna Ek.

Behövt stänga kontor

SAK bedömer inte i dagsläget att det finns någon hotbild mot dem. Hälso- och vårdkliniker fortsätter vara öppna men man har behövt stänga en del kontor och skolor.

– Det är väldigt osäkert att gå ut i vissa delar av landet, som en säkerhetsåtgärd har vissa skolor behövt hålla stängt, men det pendlar från dag till dag, säger Anna Ek.

Hon berättar att flera av kollegorna som jobbar med administration och ledningsfrågor i huvudkontoret i Kabul och på regionalkontoren jobbar hemifrån tills vidare.

– Närmsta veckan eller två veckorna kommer vi veta hur det kommer att bli framöver, vi står redo att börja arbeta igen, så snart det bara går, säger Anna Ek.

Människor sover på gator och i parker

Redan innan talibanerna tog makten var fattigdomen utbredd, dels på grund av pandemin och tidigare naturkatastrofer. De senaste två veckorna har tusentals människor flytt från talibanerna ute i de olika provinserna till Kabul i tron om att huvudstaden skulle vara kvar under regeringskontroll.

– Jag har kollegor som har 15-20 släktingar hemma hos sig för att de inte sett någon annan utväg. Människor sover på gator och i parker, än så länge är det varmt men när vintern kommer så kommer det att vara fruktansvärt.

Hur tycker ni att Sverige och EU ska svara på det som händer?

– Dels är de humanitära behoven enorma, stöd till människor på intern flykt och på flykt i andra länder måste ges, det behövs mat och förberedelse inför vintern. Afghanistans befolkning behöver verkligen stöd, nu och snabbt, säger Anna Ek.

Anna Ek säger att det också är viktigt att Sverige och EU använder alla politiska kanaler man kan för att sätt press på de som har möjlighet att utöva inflytande på talibanerna.

– Det är inget konstigt med att man inte vill ge pengar till talibanregimen men man måste ändå fortsätta stötta utvecklingen i landet, så att kvinnor och barns rättigheter fortsätter att erkännas och att barn får tillgång till den utvecklingen de behöver, säger Anna Ek.

Läs även vår intervju med barnmorskan Sara i Kabul.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.