Sara, som egentligen heter något annat, berättar att söndagen började som en helt vanlig dag.

–  Jag var på jobbet när jag fick ett samtal från en familjemedlem som sa att jag skulle skynda mig hem. Jag visste inte varför, vi hade inte förväntat oss att talibanerna skulle inta Kabul så snart, säger hon. 

Men Saras familjemedlem berättade att vissa områden redan hade intagits av talibanerna och affärerna hade börjar stänga och folk börjat fly. 

– Det var väldigt förvirrande men jag skyndade mig att försöka ta mig hem. Jag kunde inte hitta en taxi och fick gå långt. På vägen såg jag många flickor och pojkar med ryggsäckar, det var studenter som lämnade universitet och skolor för att försöka fly.

Under vägen såg hon också många militärer och poliser.

– Ingen visste egentligen hur läget var och jag såg inga talibaner då,  men alla var oroliga, säger Sara.

Läget i Kabul är nu ganska lugnt, eller i alla fall stilla, beskriver Sara. Affärer bussar skolor, universitet och myndigheter är stängda. Ingen vet vad som kommer att hända utan alla inväntar vad talibanerna kommer att meddela. Något Sara tror kommer att ske redan inom några dagar.

För Sara är tanken på att gå tillbaka till vad hon kallar ”den svarta historien” under förra talibanstyret, outhärdlig. 

– Jag är väldigt rädd och jag kan inte sova på natten. Jag vill inte gå tillbaka till tiden då kvinnor inte fick utbilda sig eller jobba, det är väldigt viktigt för mig.

Talibanerna genomsöker hem i jakt på vapen

Sara beskriver att det ryktas att talibanerna söker igenom alla hem. Att det de letar efter i första hand är vapen, men att vissa dokument, som exempelvis henne utbildningsbevis till barnmorska, skulle kunna vara farliga för henne och familjen. 

– Jag kan inte förstöra dem, jag måste ha dem kvar för att kunna fortsätta mitt arbete, men jag vet inte hur farligt det kan bli, säger hon.

Att vara barnmorska eller någon annan form av hälsoarbetare innebär i sig en risk i talibanstyrda områden. I vissa provinser har talibaner dödat bland annat vaccinationspersonal. På regeringssjukhusen har man nu träffat talibanerna och gjort överenskommelser så att vissa barnmorskor får fortsätta arbeta, men reglerna för kvinnor bland annat när det gäller kläder har redan stramats åt beskriver Sara.

Ännu har de mat och vatten, elektriciteten fungerar och den lokala marknaden är delvis öppen. Men de är rädda. Och Sara minns hur det var under förra talibanstyret.

Extra svår situation för kvinnor

– Erfarenheten från sist och från andra provinser där talibaner styr är att situationen är svår, särskilt för kvinnor, säger Sara.
 
Hon hoppas att världen ska hjälpa dem. Och trots att hon är rädd vill hon höja sin röst för kvinnorna  och folket i Afghanistan. Men det är en dyster bild hon målar upp:

– När våra barn går till skolan blir skolan attackerad, när vi går till sjukhuset så blir sjukhuset attackerat, när vi går till moskén blir moskén attackera! Jag vädjar hjälp oss att komma ut!

Och det är den hjälpen hon önskar att världen ska bistå med, möjligheten att fly och bli mottagen i ett annat land.Hon målar upp de bilder som media över hela världen kablade ut igår:

–  Om du såg hur människor försökte komma ut ur landet genom att hänga sig fast på utsidan av flygplan, då kan du förstå hur desperata vi är, säger hon och lägger till:
– Jag vädjar till andra länder att acceptera oss som flyktingar och ta emot oss, vi är inte säkra!

Läs även: Svenska Afghanistankommitténs ordförande om utvecklingen i Afghanistan. 

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.