Glöd · Ledare

Klimatkatastrofen – nu på en kontinent nära dig

Rutten kan påverkas av översvämningar i Limburg, står det på Google maps. Vi, som planerat en bilresa ner till västra Frankrike, slås av tanken att vi kanske inte kan åka på grund av en naturkatastrof. Denna gången är det inte pandemin som sätter käppar i hjulet, utan det extrema väder som forskare har varnat för – gång på gång. Vi, så vana vid att kunna åka fritt över i princip hela världen. Vi, så glada över att Europa lättat lite på restriktionerna så vi kan ”vara fria” igen. Vi som kanske till och med njutit lite av den härliga värmen i Sverige.

Översvämningarna i Västeuropa har tagit nära 200 liv. Främmande rubriker berättar om hundratusentals européer i hjälplöshet. Rubrikerna följer en sommar som präglas av extremväder. Värmerekord på över 49°C och skogsbränder som följd i Kanada och USA. Minst 200 personer döda i samband med värmen. 800 000 hektar skog brinner i Sibirien. Mängder med intervjuer med klimatforskare som pekar på att mänskliga aktiviteter har bidragit till ”det nya normala”. Medan Greta Thunberg säger emot, ”det här är inte det nya normala, det här är bara början”.

Värmen i Sverige för tankarna tillbaka till den extrema torka som härjade i Europa under 2018. I dag är forskarna överens om att torkan och hettan under sommaren 2018 berodde på klimatförändringarna. Enligt Naturskyddsföreningen orsakades hettan av att de så kallade jetströmmarna saktade ner. Till följd av att luften på Arktis var varmare än vanligt. Vidare har det sedan dess visat sig att den svenska medeltemperaturen för tillfället ökar snabbare än jordens.

Det extrema väder som påminner världen om klimatförändringarna visar sig alltså även i Sverige. Här är det i skrivande stund hög risk för bränder på ett flertal ställen. Man skulle kunna säga att klimatforskarnas profetia har uppfyllts. Extrem hetta, extrema skyfall och extrema stormar. Vägar och hus som spolas bort av naturens krafter, denna gång bara några hundratals kilometer bort från EU:s huvudkontor. Något som man kan hoppas förstärker deras klimatpolitik.

Bilderna som visas från Västeuropa liknar bilder vi sett från de tropiska delarna av världen. Där borta, där det extrema vädret många gånger är en del av vardagen. Om en stark storm hade dragit över delar av Asien hade vi knappt höjt ett ögonbryn. Trots att det troligen skulle dragit med sig hem efter hem av instabila och oförsäkrade hus. Och hundratals eller tusentals liv och möjliga framtider.

En intervju från Västeuropa blir en riktig tankeställare. En tidning frågar nämligen en belgisk man vad han nu kommer att göra med den vattenskadade inredningen i sitt hus. Han svarar att han ska sätta sig ner med sina försäkringspapper. Sedan får han väl åka till affärerna och köpa allting nytt. Det samma gäller hela samhället i Tyskland. Angela Merkel lovar minst 3 miljarder kronor i ett akut första stöd.

De länder som drabbats hårdast i Västeuropa är Luxemburg, Nederländerna, Belgien och Tyskland. Som nämnt så drabbades USA och Kanada hårdast av värmeböljan på andra sidan Atlanten. Dessa länder har också något annat gemensamt. De är alla industriländer ansvariga för de pågående klimatförändringarna. De är alla med i statistik från Globalis – som en del av de 30 länder i världen som hade högst CO2-utsläpp per person år 2018.

Det som sker världen över är otroligt tragiskt. Poängen är inte att de skyldiga får skylla sig själva. Däremot borde allt extremväder mottas som en stor, röd varningsskylt, så att vi i väst kan ställa om vår livsstil och sluta att uppmuntra företag med höga utsläpp bara för att de är bra för ekonomin. Så att vi för en gångs skull fattar att allt är på riktigt och vi behöver agera med alla medel vi kan, nu.