Glöd · Ledare

Invånarna i Hjällbo förtjänar något bättre än populistiska utspel

Några kilometer från mitt hus, i nordöstra Göteborg, ligger stadsdelarna Hjällbo, Hammarkullen och Angered. Det är stadsdelar med fantastiskt storslagen natur, ett rikt föreningsliv, barn som spelar fotboll och leker på torgen och grönsakshandlare som säljer färsk frukt och grönt för en spottstyver jämför med priset du får betala i centrala Göteborg. På många sätt en idyll. Å ena sidan. Å andra sidan är det också stadsdelar som har plågats svårt av våld och brottslighet under de senaste decennierna. För en dryg vecka sedan drabbade omkring 100 personer i Hjällbo samman i vad som har beskrivits som ett upplopp och två dagar senare sköts en person till döds i samma område. Dessutom hotades flera journalister som var på plats för att bevaka händelserna. 

Det är svårt för många – även för mig – att föreställa sig att allt det här kan existera sida vid sida. Att en varm och vacker plats på ett ögonblick kan förvandlas till ett slagfält. 

Exakt vad som legat bakom händelserna är inte helt klarlagt. I media skrivs det som vanligt om gängkonflikter men polischefen Ulf Merlander har sagt att det är missvisande att tala om en gängkonflikt i det här fallet eftersom mannen som sköts ihjäl inte hade något kriminellt förflutet. 

Det här hindrade dock inte Moderaterna i Göteborg från att bara några dagar efter händelserna meddela att de vill sätta in militär mot gängen. Utspelet kom från den moderate kommunstyrelseledamoten Hampus Magnusson, men även kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) har sagt att han ställer sig bakom det. 

För att på riktigt förstå det absurda i det här förslaget så ska man vara medveten om att det finns massor med övervakningskameror i Hjällbo och att polisen har ett områdeskontor bara några hundra meter från platserna där kravallerna och mordet skedde. Under helgen var det massvis av poliser på plats. Att ett mord ändå kunde ske är förstås tragiskt, men jag är långt ifrån övertygad om att det hade stoppats bara för att det även fanns militärer på platsen. Det är snarare troligt att militärer som patrullerade runt på gatorna hade uppfattats som en direkt provokation och ett hot av många av de boende och att det hade fått den redan spända stämningen att eskalera. Man kan jämföra med när Donald Trump för ungefär ett år sedan hotade med att skicka militärer för att kväsa protesterna i Minnesota. Det var som att kasta bensin på en brinnande eld. Jag tror inte heller att majoriteten av invånarna i Hjällbo skulle känna sig tryggare av att det stod militärer i varje gathörn och bevakade varje steg de tog.  

Det finns positiva exempel på när utvecklingen i så kallade särskilt utsatta områden har vänt. Ett sådant är Gårdsten som ligger inom samma stadsdelsområde som Hjällbo, Hammarkullen och Angered. Där har man med hjälp av ett bostadsbolag som har sitt kontor i området och som arbetar väldigt aktivt med att involvera de boende i alla processer lyckats skapa både lugn och trygghet. Man har även trygghetsvärdar och flera aktiviteter och sociala projekt. Allt detta har lett till att antalet anmälda brott har sjunkit med 50 procent på tjugo år. 

Gårdstensmodellen är kanske inte lösningen på alla problem, för dem som redan är djupt indragna i kriminalitet behövs troligen andra insatser. Men om man ska kunna vända utvecklingen på lång sikt tror jag att det är just den här typen av modeller man måste arbeta med. För i grund och botten handlar många av problemen om att invånarna inte känner trygghet och delaktighet. Och det löser man inte genom att sätta in militären.

Det kommer bli lättare för anställda att få vidareutbildning på arbetstid när det nya Las-paketet har klubbats igenom.

Arbetsköparna kommer också få mycket mer att säga till om vid ett uppsägningstillfälle än tidigare i det nya förslaget.