Radar

Kickstart för ”Omställningsfilmen”

Arbetsnamnet på filmen är kort och gott: Omställningsfilmen.

Omställningsnätverket satsar på en dokumentärfilm om den egna rörelsen. ”Det behövs en film, just de här berättelserna behöver komma fram mer”, säger Arci Pasanen i Omställningsnätverket.

I dag, den 11:e maj, startar kickstarter-kampanjen för att dra in de 120 000 kronor som ska finansiera filmen. I skrivande stund, alldeles strax efter att kampanjen drog igång, har den fått in sammanlagt 608 kronor av tre bidragsgivare. Om 22 dagar ska målet ha nåtts. Förhoppningen är att kunna börja filma redan i sommar för att ha en färdig film att lansera i mars nästa år.

Idén fanns hos Arci Pasanen redan innan pandemin men fick inte riktigt fäste. När sedan en ny kommunikatör; Johanna Desthon, tillkom i rörelsens ideella kommunikationsgrupp vaknade idén igen när Johanna Desthon sa ”vi måste göra en film”.

– Jag sa, ja, det gör vi! Filmen fanns ju redan som ett frö i mig, säger Arci Pasanen.

När beslutet var fattat kontaktade de filmaren Mattias Olsson, skapade en redaktion och började jobba.

En väv av omställningsperspektiv

I filmen är målet att väva in olika omställningsperspektiv med berättelser från ett flertal personer och initiativ.

– Det här är berättelser om alternativa vägar att vara på den här jorden. Det kommer bli en film med människor som försöker bygga ett nytt sätt att vara på, säger Arci Pasanen som menar att det är viktigt att göra en film som både ger hopp och som tar upp det som är väldigt smärtsamt i vår tid, exempelvis det sjätte massutdöendet.

Filmen kommer att vävas fram ur en mångfald av perspektiv berättar Arci Pasanen
Filmen kommer att vävas fram ur en mångfald av perspektiv berättar Arci Pasanen. Foto: Maja Suslin/TT

Arci Pasanen menar att just de berättelserna ofta drunknar i bruset eftersom rörelsen inte har så stora resurser. Och att en film som vågar ta stora och svåra frågor på allvar och samtidigt hålla en positiv ton, kan ge en mening tillbaka till betraktaren.

– Film är ett otroligt kraftfullt verktyg eftersom man kan väva in så mycket stämning i både bild och språk i en film. säger Arci Pasanen.
 
I filmen kommer man lyfta olika omställningsperspektiv. Exempelvis omställning i stadsmiljö, hur är det att bo i stan och ha tankar på att ställa om? Man vill också visa på alternativa bogemenskaper både på landsbygd och i städer. Arci Pasanen förklarar att man vill ”väva en väv mellan stad och landsbygd och visa att rörelsen har den här mångfalden, att det finns både och”.

Hoppas på filmvisningskavalkad

Ett annat mål är att berätta om mångfalden bland de som engagerar sig i omställningsrörelsen.

– På vissa ställen är det pensionärsgrupper som jobbar i förorten med nyanlända och vi har även unga omställare som söker positiva visioner. Det är viktigt att berätta utifrån en mångfald av sätt att ställa om på, eftersom omställningen behöver göras på många sätt, säger Arci Pasanen.
 
Omställningsnätverkets förhoppning är att lokala grupper ska vilja visa filmen.

– Vi kommer att peppa för att det ska bli som en nationell filmvisningskavalkad när filmen släpps, säger Arci Pasanen.

Omställningsnätverket hoppas kunna peppa lokalgrupperna till att ha filmvisningskavalkader
Omställningsnätverket hoppas kunna peppa lokalgrupperna till att ha filmvisningskavalkader. Foto: Amir Nabizadeh/TT

Samtidigt finns drömmen om att exempelvis SVT ska nappa så att filmen kan få en större spridning. Filmaren Mattias Olsson står bakom sajten och filmerna Campfire stories som LFT har skrivit om tidigare. Har har även gjort flera filmer som visats i SVT.

– Vi vill skapa en annorlunda och bredare film och vi vill arbeta med Mattias. Utifrån hans fantastiska hantverk är jag övertygad om att filmen kommer bli vacker stilmässig och förförisk, säger Arci Pasanen.

Än så länge finns ingen fastställd titel utan enbart arbetsnamnet: Omställningsfilmen.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.