Den växande klimatkrisen gör att miljörörelsen inte längre är ensamma om visioner för en fossilfri framtid. Högerextrema sprider ekofascistiska propagandabilder på världen efter en ekologisk kollaps.
Läs även:
Jorge Maria Londoño: ”Vi är alla en del av systemet”
”Utan rättvis omställning finns ingen omställning”
David Bennett: ”Vi behöver bli bättre på att bjuda in och inkludera”
Carmen Blanco Valer: ”Vi behöver antikroppar mot ekofascismen”
Föreställ dig ren, vacker och orörd natur. Kanske står där ett rött litet hus intill en grön, levande skog eller på ett berg med vidsträckt och vidunderlig utsikt över en mörkblå sjö. Sedan dyker ett hakkors upp i bilden. Eller någon annan nazistisk symbol. Merparten av den ekofascistiska propagandan som cirkulerar i digitala kanaler i dag handlar om utopier – hur världen skulle kunna se ut utan miljöförstöring. Att ha visioner om ett samhälle som frodas utan fossila energier, i samklang med djur och natur, är miljörörelsen inte ensamma om.
– I takt med att klimathotet blir mer påtagligt för allt fler så tror vi att ekofascismen har möjlighet att växa. Människor kan bli desperata och känna att de vill göra något innan det är för sent, säger Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som före årsskiftet presenterade en studie om ekofascistisk propaganda i digitala miljöer.
Jämfört med tidigare högerextrem propaganda menar Katie Cohen att rörelsen blivit bättre på att skapa lättillgängliga och välgjorda bilder.
– De gamla bilderna känns mossiga och nu har de hittat ett fräscht sätt att förpacka nazism på. Det är helt klart ett sätt att locka till sig unga människor som känner sig oroliga inför klimatförändringarna.
Ekofascism som begrepp har cirkulerat i internationell media de senaste åren och i synnerhet efter terrorattacken i Christchurch i Nya Zeeland som krävde 51 liv, där gärningsmannen själv uppgav att han var en ekofascist. Exakt vad som menas med begreppet är däremot oklart. Till exempel framgår det inte om det är miljöaktivister som vill använda totalitära metoder för att rädda miljön eller om det är fascister som värnar miljön, skriver FOI i sin rapport men konstaterar att begreppet oftast syftar på det sistnämnda och att den ekologiska retoriken främst är ett sätt att ”förpacka nationalsocialistiska och rasideologiska tankar i en mer lockande och angelägen form”.
Tar ansats i djupekologin
En av de mest tongivande idéerna inom ekofascismen har sitt ursprung i djupekologi, att det är människan som är ett av de allvarligaste hoten mot ekosystemen. I sin tur baseras den på nationalekonomen Thomas Robert Malthus (1766-1834) tankegångar om att ökad befolkningstillväxt kan leda till svält, katastrofer och krig om naturresurser. Argument i linje med Malthus återfinns även inom miljörörelsen. Men, utöver att likställa människans värde med naturen har ekofascismen inte mycket gemensamt med den ursprungliga djupekologin, som motsätter sig våldsamma eller icke-demokratiska lösningar.
Dessutom – och det är den viktigaste skillnaden – så menar djupekologin att allt liv har lika värde. Och det anser som bekant inte fascister. De propagerar för att ett av de bästa sätten för att uppnå balans i ekosystemet är att kraftigt reducera antal människor på jorden, en tanke som de kombinerar med födelsetal för olika etniciteter.
Till exempel ansåg mördaren i Christchurch att just muslimer hade höga födelsetal och därför behövde den gruppen reduceras för att uppnå balans i så väl samhället som ekosystemen. Likaså har USA, Tyskland och Sverige agerat i linje med dessa tankar när individer med funktionsnedsättningar tvångssteriliserades under 1900-talet.
En annan tydlig idé inom ekofascism är att samhällets undergång måste påskyndas – accelereras. Accelarationismen är en gammal marxistisk term som blivit aktuell i samband med till exempel extremhögerns frammarsch i USA. Hos ekofascisterna är tanken att dagens samhälle spränger planetens gränser och ju snabbare det kan kollapsa, desto bättre för ekosystemen och planeten.
– Tron att dagens samhälle är på väg mot sin egen undergång är det fler som delar, men ekofascister vill skapa kaos så att samhället går under snabbt. Så att de sedan kan bygga upp ett nytt. Det är därför man uppmanar till civil olydnad, förstörelse av egendom, men också terrorattacker, säger Katie Cohen.
Flummig idémix
Andra idéer som florerar inom ekofascismen är föreställningar om raser och territorier. Till exempel att människor som föds på ett visst ställe får en särskild och unik koppling till den platsen och att främlingar, som i de högerextremas retorik aldrig är vita människor, inte kan dela detta band.
Inom nazismen går dessa tankar under begreppet ”blod och jord”. I den ekofascistiska idémixen finns också så kallad esoterisk hitlerism, som bäst beskrivs som en samling mystiskt-religiösa tolkningar av nationalsocialismen där element av hinduism, asatro och naturmystik samsas. Esoterisk hitlerism är ett sätt för nationalsocialister att inkorporera sina politiska ståndpunkter i ett andligt och miljöetiskt sammanhang.
– Ekofascisterna är, i brist på bättre ord, flummiga i sitt sätt att romantisera gamla nationalsocialistiska föreställningar om blod och jord. Jag upplever miljörörelsen i dag som mycket mer rationell i sina lösningar för att skapa ett drägligt liv för alla, säger Katie Cohen och pekar på Greta Thunbergs återkommande hänvisningar till att ”lyssna på vetenskapen”.
Totalt analyserade FOI tusen propagandabilder och kan konstatera att samtliga befäster traditionella könsroller. Kvinnan framställs nästan som ett naturväsen och det är endast männen som bär vapen, som försvarar kvinnorna och planeten.
– Alla bilder hade ett manligt perspektiv. säger Katie Cohen.
En liten del av propagandabilderna handlade om livsstil. Om vikten av att handla lokalt och odla så mycket man bara kan själv, handla begagnat och återvinna, inte låna pengar på banker och använda sig av byteshandel för att undvika pengar. I bilderna uppmanas även till att lära känna sina vita grannar.
Så hur gör man när en granne, som kanske delar ens odlingsintresse, har fascistiska värderingar – ska man bjuda in hen på fika?
– Jag tycker att man ska undvika att polarisera eller döma folk med andra åsikter för då blir det förskjutningar åt extremerna. Vi måste förstå att miljön är något som alla bryr sig om, oavsett politisk hemvist, säger Katie Cohen.
Kan alla likställas? Vissa ”extremer” värnar demokratiska värderingar medan andra, som till exempel ekofascismen är våldsamma, anti-demokratiska och vill utrota delar av mänskligheten.
– Någonstans måste man ju sätta en gräns och så klart fördöma våld, men att ha en öppen dialog om hur vi ska kunna få en bättre värld är viktigt. Om miljörörelsen kan fånga upp personer som är på väg att radikaliseras och visa på ett alternativ och fredligt sätt att skapa en bättre värld så är det oerhört viktigt.
Etnopluralism efter kollaps
För att uppnå de utopiska bilderna som ekofascisterna drömmer om behöver dagens nuvarande samhälle kollapsa.
– Kollapsen ska ske snabbt och i samband med den ska alla oönskade element stötas ut. Därefter ska ett nytt, enligt dem, idealsamhälle återfödas, säger genusforskaren Maria Darwish, doktorand vid Örebro universitet, som har forskat om Nordiska motståndsrörelsens, NMR:s, miljöretorik.
I NMR:s pånyttfödda samhälle ska det skapas självförsörjande, etnopluralistiska lokalsamhällen med ett begränsat antal personer, som lever i en pan-nordisk nation. Etnopluralismen innebär att NMR vill att alla mänskliga ”raser” ska leva separerade från varandra och att vita till exempel ska erbjuda asyl för andra vita människor som är förföljda.
– Ekofascismen baseras på rädslan att det pågår ett ”White Genocide”, alltså folkmord på vita människor och att vita människor över hela världen håller på att marginaliseras och attackeras av multikulturella eliter, vilka i sin tur är en del av den judiska makten. Med andra ord menar NMR att den nordiska kulturen är utrotningshotad.
Maria Darwish är engagerad inom miljörörelsen och har på senare år blivit mer och mer övertygad om att miljö och rättvisa alltid måste gå hand i hand.
– Det finns ett uttryck som jag gillar ”environmentalism without social justice is just gardening”. Jag kan till exempel inte rösta på ett grönt parti som ser miljön som något politiskt neutralt.
Hon menar att tanken att man skulle kunna omvända miljöintresserade fascister är fin, men naiv och hänvisar till Karl Poppers toleransparadox.
– Om verkligen alla människor ska inkluderas, även de som på ett grundläggande plan inte håller med om alla människors lika värde, då behöver man ställa frågan vem rörelsen verkligen är till för. Både en och två gånger. Och dessutom fråga om man faktiskt månar om alla människors lika värde när fascister och rasister bjuds in?
”Miljörörelsen måste vara kompromisslös”
I boken White skin, Black Fuel som ges ut i Sverige i maj har klimataktivisten och forskaren Andreas Malm tillsammans med Zetkinkollektivet sammanställt extremhögerns inställning till klimatkrisen i 13 europeiska länder, USA och Brasilien.
– Huvudtendensen inom extremhögern är att förneka klimatkrisens existens och driva på för maximal konsumtion och produktion av fossila bränslen, säger Andreas Malm, som också är universitetslektor inom humanekologi vid Lunds universitet.
I boken ligger fokus på grupper långt ut till höger, till exempel grön nationalism, som Andreas Malm menar att ekofascismen är en förlängning av. Den gröna nationalismen anammar bland annat de malthusiska idéerna om överbefolkning, som också har och fortfarande förekommer inom delar av miljörörelsen.
– I boken skriver vi tydligt att klimatrörelsen och den breda miljörörelsen måste vara kompromisslös och tydlig i sitt avståndstagande från det högerextrema sättet att tänka, säger Andreas Malm.
Han påpekar att människor inom miljörörelsen behöver vara oerhört medvetna om att det förekommer sådana här strömningar i deras egen historia och stå fast vid att det har varit väldigt grova misstag att ägna sig åt till exempel malthusianism eller etnisk naturromantik. När högerkrafterna växer i styrka måste miljö- och klimatrörelsen, särskilt i Europa och USA, lära sig att göra antirasism och antifascism till självklara och centrala delar.
– Fram till pandemin har extremhögern varit en ständigt växande kraft i våra samhällen och den kraft som mest aggressivt står i vägen för en omställning bort från fossila bränslen. Grön nationalism eller ekofascism är bara en annan variant för extremhögern att försvara business as usual. Den avleder ekologiskt engagemang och attackerar offren och låter de riktiga förövarna komma undan.
Dåligt förankring
Ett av miljörörelsens grundläggande problem är enligt Andreas Malm att den är alldeles för ”vit” och dessutom saknar förankring i arbetarklassen.
– Jag upplever en fullständig frånvaro av grundläggande antirasism i svensk miljörörelse, som är fruktansvärt vit och som inte tycks ha klarat av att involvera de väldigt många människor i landet som har icke-vit bakgrund. Det är ett stort problem. Dessutom är förankringen i arbetarklassen dålig.
Att miljörörelsen i Sverige fortfarande till så stor del består av vit medelklass är inte unikt för Sverige enligt Andreas Malm.
– Men om vi inte klarar av att lösa det klarar vi aldrig av att åstadkomma de sociala förändringar som krävs. Det vita mellanskiktet är alldeles för priviligierat för att driva den förändring som krävs.
Läs även: Ekofascism i korthet
Fotnot: Onsdagen den 10 mars kl 18 anordnar Färnebo folkhögskola, Ungdom mot rasism och Offensiv folkbildning ett webbinarium med rubriken ”Ekofascism. Hur möter miljö- och klimatrörelsen hotet från högerextremismen?” Webbinariet kommer gå att följa via de olika organisationernas Facebook-sidor och via Ungdom mot rasisms Youtube-kanal. Evenemanget kommer även att spelas in och finnas tillgängligt efteråt.
