Klimatförändringarna sveper över jorden men februari började med en hoppfull vinst för planeten. Detta då fyra miljöorganisationer vann en uppmärksammad rättegång mot den franska regeringen som anklagades för att ha misslyckats med att bekämpa klimatförändringarna. Händelsen följer en snabbt växande och global trend där medborgare ställer regeringar eller företag till svars i världens domstolar, nu senast även i Sverige – en välbehövlig press för den omställning som krävs för att skydda naturen.  

Den 10 februari rapporterade DN om ett nätverk med aktivister som planerar att stämma den svenska staten för dess misslyckande med att nå klimatavtalen. Nätverket kallas Aurora och hävdar att den svenska regeringen bryter mot bland annat Parisavtalet, FN:s barnkonvention och sin egen klimatlag. Den sistnämnda syftar till att säkerställa att Sverige når sitt klimatmål; noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045. Att sätta en juridisk strålkastare på regeringen i klimatets namn kan komma att bli den katalysator som många miljökämpar har längtat efter. 

Globalt sett har rättegångar i relation till klimatförändringarna nära på fördubblats sedan 2017, då var siffran uppe i 884 rättsfall i 24 länder. Förra året slogs ett rekord på minst 1 550 rättsfall i hela 38 länder (enligt FN:s miljöprogram). Intressant nog utspelade sig en omfattande del av dessa fall i USA – hela 1213 stycken. Denna snabba ökning stärker en välbehövlig känsla av civilas möjlighet att kräva förändring, ett brådskande behov i en tid där klimatångesten tar en allt för stor plats i mångas vardag. 

I en rapport om globala klimat-rättstvister från FN, menar man att de ökade rättegångarna bidrar till att fler och fler regeringar förbinder sig till målet av noll utsläpp vid 2050. Rättegångarna hjälper också till att exponera och motverka företagens gröntvätt samt driver dom bort från fossila bränslen i en snabbare takt, inte minst tack vare uppmärksamheten som fallen får i media.

Kraven från aktivisterna bakom rättegångarna går väl i linje med FNs globala mål 13; ”vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser”. ”Omedelbara åtgärder” får en att tänka på de faktiskt omedelbara åtgärder världen fått uppleva under pandemin, knappast dagens klimatagendor, som trögt trycks igenom en labyrint av byråkrati och ekonomiska intressen för att sedan tolkas vagt och implementeras på oklara grunder. Ökningen av rättsfall kommer alltså väldigt lägligt i tiden, i en värld där politiska lösningar rör sig alldeles för långsamt.

Ett av de mest inspirerande rättsfallen pågick i Nederländerna mellan 2015 och 2019, det så kallade Urgendafallet. Under 2015 krävde nederländska medborgare att regeringen ska ha en rättslig skyldighet att förhindra klimatförändringarna. Efter otaliga om och men visade det sig i december 2019 att Nederländernas högsta domstol höll med. Fallet har sedan dess inspirerat mängder med rörelser, däribland engagemanget som ledde till att franska staten nu också är legalt ansvarig för klimatkrisen.

Frågan är nu hur rättsprocessen kommer att se ut i Sverige och om den lyckas att skynda på efterlängtade och avgörande klimatåtgärder. Ett nytt hopp har väckts med nätverket Aurora, namngivet efter en fjäril med hänvisning till fjärilseffekten, i hopp om att små handlingar kan leda till stora systemförändringar.