Startsida - Nyheter

Glöd · Debatt

Nauru – kollaps i praktiken

Nauru är en liten ö utanför Australien med endast 11 000 invånare.

DEBATT. Förändring är naturligt. Ibland blir det bättre och ibland blir det sämre. Men ibland sker en så stor, snabb och varaktig förenkling av samhällen att det kallas kollaps. Det är mer som att tumla nerför en backe än att falla utför ett stup.

Det finns många historiska exempel på kollapser. När samhällen blir mer komplexa, så ökar sårbarheten. Coronakrisen har påmint oss om att det nu är ett större problem än någonsin. Om till exempel transporter stoppas tar maten slut i butikerna redan efter tre dagar.

Hur en kollaps kan gå till i praktiken är Nauru ett bra exempel på. Nauru är en liten ö utanför Australien som är en egen nation. Endast Monaco och Vatikanstaten är mindre.

1978 var Nauru världens näst rikaste land per invånare till följd av goda fosfatfyndigheter, men dessa har man nu exploaterat färdigt och på ett fascinerande sätt lyckats slösa bort alla pengar, så nu präglas hela landet av allmänt förfall.

”Trots desperata försök att tjäna pengar på andra sätt – bland annat genom att sälja sin röst i FN och i Internationella valkommissionen IWC, sälja pass till al-Qaidamedlemmar och tvätta pengar åt ryska maffian – förblev Nauru en mycket fattig nation”, skriver Anders Källgård, läkare och författare, i en artikel i Läkartidningen

Gamla, trasiga och rostiga limousiner står ”överallt”, eftersom det förr var enklare att köpa nya än att reparera. Av samma skäl slängdes mynt ”överallt” eftersom varken mynten eller naturen sågs som värda att ta vara på.
Trots att ön är så liten åks det extremt mycket bil, varv efter varv runt ön utan mål. En förklarar valet med att det inte finns något annat att göra.

Fosfatbrytning och nedskräpning har förstört den vackra naturen och 95 procent av de som har jobb är anställda av staten. Men eftersom flygplatsen bara har tre plan i veckan så sker allt idrottande på landningsbanan, eftersom några idrottsplaner inte finns.

Endast 11 000 personer bor i landet, varav cirka 90 procent är överviktiga. I dubbel bemärkelse kan nästan ingen längre odla – dels för att marken är förstörd och dels för att den nya generationen saknar sådana kunskaper. Import tar så lång tid med båt att färska grönsaker inte håller.

Nauru får förhoppningsvis en del hjälp utifrån, men det får inte jorden.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV