Zoom

Tyst om ny gasledning i Östersjön

Byggandet av gasledningen ska inledas under våren 2020 och vara färdigt hösten 2022.

Just nu planeras en ny gasledning i Östersjön. Baltic Pipe, som den heter, ska bli 600 kilometer lång och gå från Norge genom svenskt vatten via Danmark till Polen. I Danmark har projektet mötts av protester men i Sverige är det tyst kring frågan och regeringen vill inte kommentera ärendet.

Som LFT tidigare rapporterat om, ockuperade klimataktivister i Danmark början av året en fastighet utanför byn Everdrup på Sydsjälland, där det danska elbolaget Energinet, som leder projektet, ska bygga en kompressorstation.

Klimataktivisternas främsta invändning mot gasledningen är att fossilgas ger upphov till klimatförändringar både vid utvinning, transport och förbränning. Det är också svårt att helt undvika läckage av gasen, menar de.

– Med det här projektet låser man in sig i ett beroende av fossilgas för lång tid framöver. Bygger man den här ledningen måste den vara i bruk i åtminstone 40 år för att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Det går emot EU:s alla satsningar på att bli fossilfria. Det som är skrämmande är att det här pågår i det tysta, det är väldigt få som känner till det, säger en av de svenska aktivisterna Sigrid Magnusdotter, medlem i den Malmöbaserade klimataktionsgruppen Hedvig som deltagit i protesterna i Danmark.

Sigrid Magnusdotter
Sigrid Magnusdotter. Foto: Privat

Baltic Pipe uppskattas kosta 12-16 miljarder danska kronor och beräknas vara färdigt 2022. Energinet står för halva kostnaden, cirka 7 miljarder danska kronor och EU har utlovat 2 miljarder till projektet. Resten bekostas av det polska gasföretaget Gazsystem.

Gynnar främst Polen

Av EU betraktas Baltic Pipe som ett så kallat Project of Common Interest med syfte att trygga energiförsörjningen i Europa. Planen är att 10 miljoner kubikmeter gas om året ska transporteras främst till Polen, vars gasavtal med Ryssland löper ut år 2022. Men delar ska också gå till Danmark och andra länder i Europa.

Baltic Pipe planeras bli 600 kilometer lång och ska gå från Norge genom svenskt vatten via Danmark till Polen
Baltic Pipe planeras bli 600 kilometer lång och ska gå från Norge genom svenskt vatten via Danmark till Polen. Foto: Baltic Pipe. 

Eftersom ledningen kommer att gå igenom svenskt vatten krävs ett godkännande från Sverige.  Förslaget har varit ute på remiss, där berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter fått lämna synpunkter. Nu ligger det på regeringens bord att fatta ett beslut.

När LFT kontaktar Näringsdepartementet, som ansvarar för frågan, vill de inte säga mer än att ärendet bereds, och att de återkommer när det finns något mer att säga.

Inte heller Naturskyddsföreningen vill ge någon kommentar, med motiveringen att de inte har bevakat frågan närmare.

Hade varit en tydlig markering att säga nej

Sigrid Magnusdotter menar att Sverige rent formellt skulle kunna stoppa planerna, även om det praktiskt inte verkar troligt eftersom Sverige är en del av EU som lagt väldigt mycket pengar på projektet.

– Sverige skulle kunna använda sig av klimatlagen för att försöka stoppa det. Det hade varit en tydlig markering om inte annat, att våga säga nej.

De invändningar som kom in under remissförfarandet har bland annat att göra med risker för negativ påverkan på fisk och marina däggdjur till följd av buller, och risker för att miljögifter från bottensediment kan frisättas vid störning.

Länsstyrelsen i Skåne till exempel ifrågasätter varför militära intressen ska gå före naturintressen, med hänvisning till Natura 2000 området. ”Det framgår heller inte om bolaget har gjort några analyser på bottensedimenten med avseende på föroreningar”, skriver de i sitt yttrande.

Miljöminister Isabella Lövin
Miljöminister Isabella Lövin. Foto: Janerik Henriksson/TT

SMHI och Statens Geotekniska Institut (SGI) är de enda av de tillfrågade myndigheterna som berör klimataspekten. I sitt yttrande från 2018 framförde SMHI att en långsiktig satsning på fossilfri energianvändning i Europa är att föredra framför ytterligare satsningar på naturgas, en uppfattning som SGI ansluter sig till i sitt yttrande.

Enligt den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts är huvudsyftet med ledningen att ersätta rysk naturgas. Det påtalas att ledningen även kan användas för att transportera biogas och naturgas som backup för till exempel vindkraft, och på så sätt gynna en övergång till alternativa energikällor.

Sigrid Magnusdotter menar dock att biogas brukar produceras i mindre skala och att det inte behövs gigantiska pipelines för det.

– Det är också låga vinstmarginaler på biogas så det kommer aldrig bli ekonomiskt lönsamt att bygga enorm infrastruktur för det. Naturgas är samma sak som fossilgas och bara ett namn som industrin brukar använda för att få det att framstå som grönt och skönt.

"Vi ska inte bygga fast oss i fossil infrastruktur"

Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som presenterades i slutet av förra året, ska klimatmålen ha en styrande effekt i alla samhällspolitiska mål.

– Den här planen är unik i sin ambition och omfattning. Klimathänsyn ska finnas med i allt vi gör i samhället, sa miljöminister Isabella Lövin (MP) på en presskonferens när planen presenterades.

När regeringen i slutet av förra året beslutade att inte bevilja tillståndet för företaget Swedegas att koppla på naturgas på det befintliga gasnätet i Skarvikshamnen i Göteborg, motiverades det med att satsningar på naturgas skulle bygga in Sverige i ett fossilt beroende, vilket inte går i linje med klimatmålen.

Protestdemonstration mot planerna på att bygga en ny terminal för fossilgas i Göteborgs hamn
Protestdemonstration mot planerna på att bygga en ny terminal för fossilgas i Göteborgs hamn. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT 

– Det här är ett viktigt beslut för att uppnå klimatmålen och inte bygga fast oss i fossil infrastruktur. Vi tar vår klimatlag på allvar, vi tar miljömålen på allvar och vi jobbar för att förverkliga dem. Då behövs det tas praktiska beslut som idag, sa Isabella Lövin då till tidningen Sveriges Natur.

Men den här gången ser det alltså ut som om regeringen kommer att agera annorlunda.

När LFT kontaktar det Klimatpolitiska rådet för en kommentar svarar de att de inte har diskuterat frågan.  Men tidigare har rådet pekat på otillräckligheten i den svenska klimatpolitiken, i relation till de mål som riksdagen har satt upp.

– Ett problem har varit att klimatpolitiken har setts som ett eget politikområde, då finns risken att det blir symbolpolitik. Den måste genomsyra hela politiken, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i rådet till DN.