Glöd · Debatt

När det gamla onda kommer tillbaka

Är Ulf Lundell en siare? I alla fall kallade han redan för 20 år sedan Svenska Akademien för "hånglarna i templet".

DEBATT. En kväll hittar jag en gammal intervju från år 2000 med Ulf Lundell. Det är Stina Dabrowski som gör den och den är fantastisk. Inte minst i sin analys av världen och det som pågår.

Jag ler sorgset när Lundell ironiserar över hur man på 70-talet, med framgång, bekämpade företeelser som att tävla i musik och skönhetstävlingar.
”Och så kommer skiten tillbaka!”, utbrister han med välbefogad indignation. ”Understött av mängder av TV-kanaler”. Det här var alltså år 2000. Hur det ser ut idag vet vi. 

När jag tittar på världen i dag ser jag samma tendens snart sagt överallt. Vi trodde att kärnkraften skulle avvecklas, att det kalla kriget var över, att vi levde i nedrustningens tid, att privatskolor för eliten och olika möjligheter till vård beroende på inkomst tillhörde det förflutna. Så fel vi hade…

Nu motas vi in i Nato, experterna förespråkar kärnkraft och privatiseringarnas galenskap har satt folkhemmet ur spel. Många väljer att blunda, gör Hans Roslings debattbok Factfulness till sin bibel och konsumerar på med samma fanatism som den bokstavstrogne hävdar att all sanning finns i de heliga skrifterna.

Och vi kan inte låtsas att vi inte visste. I samma intervju säger Ulf Lundell att det var arbetarna som byggde folkhemmet och gjorde vård, skola och omsorg till en rättighet för alla. Nu (år 2000 alltså) har arbetarna blivit tjänstemän och vill ha privata alternativ istället och så går det som det går.

Det är en sorglig utveckling som ägt och äger rum och frågan är om vi kan vända den en gång till. Jag vill tro det, men nu krävs det att fler vaknar och inte gungar vidare i sin materialistiska och egoistiska välfärdsdröm.

Jag vet att många kommer att rycka på axlarna när jag hänvisar till Ulf Lundell, men till er säger jag: kolla in intervjun. Den är fascinerande i sin beskrivning av samhället och samhällsutvecklingen. Som när han sågar Svenska Akademien och klubbarna för inbördes beundran längs med fotknölarna och kallar dem månglarna i templet, för att sedan lägga till ”hånglarna i templet”. Vi vet ju hur det sedan gick. Me Too gjorde så att ”Klubben” och ”kulturprofilen” dömdes. Men det var nästan två decennier senare …