Det talas ofta om vegotrenden när det gäller hälsa och konsumtion av livsmedel, men de mer djupgående frågorna berörs sällan. I de diskussioner som förekommer i media hörs mest upprörda röster om att skolbarn ska behöva äta vegetariskt eller att inte kött är det självklara alternativet överallt. Att många veganer får uppleva att bli ifrågasatta, hånade och ibland till och med hotade, pratas inte mycket om. Jag menar att vi behöver ett respektfullt samtalsklimat där det går att prata om de etiska skäl som ligger bakom de flesta veganers val. Vi behöver också fundera på en annan aspekt som det aldrig talas om. Vad gör människans sätt att se på andra djur och behandla dem som varor, med våra möjligheter att själva kunna må bra och leva harmoniska liv?
Rosseau, Linné och Darwin var vegetarianer
Många filosofer har genom tiderna framhållit vegetarisk kost som det rätta och Pythagoras, Socrates och Plutarch var alla vegetarianer av etiska skäl. Jeremy Bentham och John Locke argumenterade båda för djurens sak och Leonardo da Vinci, Rosseau, Linné och Darwin är några kända namn som valt att leva som vegetarianer. Inom ett flertal religioner förespråkas en livsstil som inte skadar andra levande varelser. Den engelske författaren och konstkritikern John Berger skrev 1982 om hur förhållandet mellan människan och de andra djuren totalt förändrats under 200 år. Samtidigt som djuren reducerats till varor har människan blivit en ensam art, isolerad från sitt ursprung. Filosofer och tänkare har uppenbarligen i alla tider betraktat människans djursyn som orättfärdig och oempatisk, och insett att den också skapar ett stort lidande för oss själva.
Veganism handlar, till skillnad mot vegetarianism, inte bara om födan utan är oftast en etisk övertygelse som leder till stora förändringar i levnadssätt. Vegan Society i Storbritannien definierar veganism som ”en filosofi och sätt att leva som strävar efter att exkludera, så långt som möjligt, alla former av exploatering av och grymhet mot djur för mat, kläder eller något annat syfte”. I en opinionsundersökning som gjordes i Sverige 2017, svarade 9 procent av de tillfrågade att de ansåg sig vara vegetarianer eller veganer. Var femte person i åldersgruppen 18-29 år kallade sig vegan eller vegetarian. En tydlig majoritet av dem som väljer att leva vegatariskt eller veganskt är unga kvinnor.
Kognitiv dissonans när djur behandlas illa
En orsak till det ökande antalet veganer är sannolikt en större medkänsla med icke-mänskliga djur genom en växande medvetenhet om deras utsatthet och lidande. Tillsammans med klimatförändringarna och tanken om solidaritet med alla människor, blir det mycket starka skäl för en förändrad livsföring. Det pratas återigen om solidaritet, denna gång handlar det inte bara om världens fattiga människor, utan också kommande generationer och andra arter än vår egen. I den allmänna diskussionen har solidaritetstanken med icke-mänskliga djur svårt att nå ut, men för många unga människor är den avgörande. Att leva veganskt kan både vara ett sätt att minska sina skuldkänslor gentemot alla de djur som utnyttjas i djurproduktionen och ett sätt att bidra till minskad klimatpåverkan.
Det kan finnas många orsaker till att unga mår psykiskt dåligt och flera undersökningar visar att de mår allt sämre. Vuxenvärldens ambivalenta inställning till djur har av vissa forskare setts som ett av barndomens största dilemman. Innan barn har påverkats av vår mänskliga kultur, har de i regel känslor av empati för allt levande. Vuxna säger att djur ska behandlas väl, men samtidigt ser barn och ungdomar att djur behandlas utan respekt och att deras liv saknar värde. Det kan skapa kognitiv dissonans och psykisk ohälsa hos unga människor. Andra forskare har hävdat att en uppväxt utan samhörighet med andra arter än människor, medför känslor av isolering, rädsla och svårigheter att se sig själv i ett större sammanhang. Barn måste få utveckla sin förmåga till empati och medkänsla för både djur och människor för att få ett väl förankrat helhetsperspektiv.
Med djurrättsfilosofen Tom Regans ord handlar det om ett djurmedvetande, det vill säga att bli medveten och ta in det lidande som djur utsätts för på grund av människans handlande. För den som har stor empati för djur kan vetskapen om alla miljontals djur som varje dag lider under uppfödning, transport och slakt vara outhärdlig. Med den djursyn som vårt samhälle har, krävs att vi som enskilda individer kan hantera den förtvivlan och maktlöshet som denna insikt leder till. En viktig fråga är hur stor betydelse detta kan ha för psykiska tillstånd som till exempel depression, ångest och ätstörningar. Det vore klokt att titta närmare på vilken roll människans empatilösa sätt att behandla djur på, har för vår psykiska ohälsa. Slutsatsen att vi mår dåligt när vi förstår andras lidande, inte minst när vi är medvetna om att vi själva bidrar till det, borde vara självklar idag.
Kraftigt växande kritik
Att djur som föds upp och slaktas i dagens djurindustri lider och inte kan ha det bra är uppenbart, men ändå svårt att prata om. Per Jensen, professor i etologi, beskriver i sin bok Hur mår maten? hur illa djur behandlas och att de lider i svenska djurfabriker. Journalisten Andrev Walden skriver ofta om människors sätt att behandla djur och i DN den 4/4 2019 skrev han att framtiden kommer att kalla oss barbarer, vi som visste att djur känner smärta, ångest och sorg, men inte hade moral nog att förändra vårt sätt att behandla dem. Författaren Per Wirtén recenserade nyligen Nina Burtons bok Livets tunna väggar och skrev då ”Om hundra år kommer människor antagligen betrakta vår epok som en mörk tid av förintelse. Som ett trauma”.
Denna kraftigt växande kritik även från icke-veganer är ett tydligt tecken på att något händer i samhället. Här har media ett stort ansvar då det finns stora risker med den oriktiga bild som ofta sprids om veganer. En undersökning i Storbritannien visade 2007 att 74,3 procent av artiklarna om veganism i nyhetstidningar var negativa, medan bara 5,5 procent var positiva. Även om bilden av veganism kan ha blivit mindre negativ i takt med att antalet veganer ökat, är det fortfarande en ofördelaktig bild som oftast sprids. Brist på seriösa och fördjupande artiklar om veganism, medför att veganer marginaliseras och att människor i allmänhet inte ges möjlighet att förstå veganismens synsätt. Men den allvarligaste effekten, menar forskarna, är att verklighetens våldsamma utnyttjande av djur fortsatt kan döljas.
Det borde vara självklart att den som väljer en vegansk livsstil respekteras och att det blir ett legitimt val i alla sammanhang. Ett steg i rätt riktning är det domslut som kom i Storbritannien tidigare i år. Där slogs fast att veganism ska kunna definieras som en filosofisk övertygelse och därmed skyddas av lagen mot diskriminering, precis som med religion. Domen öppnar för ett nytt synsätt där veganism är en rättighet för den som har etiska skäl att välja denna livsstil. Jag tror att människor i framtiden inte bara kommer att se tillbaka på vår tid och förfäras över hur vi behandlade andra arter. De kommer inte heller att förstå hur vi kunde undvika att se hur dåligt vi själva mådde av att orsaka miljontals djur ett sådant lidande.
