Radar

Halmstad hotas av översvämning

2014 års kraftiga regn i Halland ledde till stora problem med översvämningar.

2014 drabbades Halland av kraftiga skyfall. Många av länets åar svämmade över och i de värst drabbade samhällena täcktes hemmen av vatten. Nu ska hela Halmstad klimatsäkras för att möta framtidens förväntade höjda havsvattennivåer och extremväder.

Getinge var en av de värst drabbade områdena 2014,  där vissa bybor fick sina hem förstörda, rapporterar DN i en artikel. De materiella skadorna kostade tiotals miljoner kronor för fastighetsägare och försäkringsbolag, och många fick evakueras från sina bostäder. 

Efteråt beslutade sig kommunen för att bygga en stor vall runt delar av Getinge, som kostade kommunen och staten 30 miljoner.

Halland hotas av vatten från två håll, skriver DN. Dels kan kraftigt regn leda till översvämningar i orter som ligger nära någon av länets åar, dels kan kustnära städer svämmas över av hårda stormar på Kattegatt. Kommunen räknar med ett värsta scenario där havsnivån i Kattegatt kan höjas med en meter till år 2100 – vilket skulle innebära att vattnet når 3,6 meter högre än normalt när det stormar som värst.

– Det känns som att översvämningarna kommer mer ofta och att regnen blir mer extrema. Vi får ha en ökad beredskap, säger Magnus Eriksson, brandingenjör på Räddningstjänsten i Halmstad, Hallands största stad i DN. 

Klimatsäkring med grön infrastruktur 

På grund av sitt läge i norra Laholmsbukten är Halmstad den plats i Sverige där havsnivån kan höjas som mest vid starka vindar. Redan i dag kan vattenståndet bli 2,5 meter högre än normalt vid en storm.

I arbetet för att klimatsäkra staden och intilliggande byar ingår bland annat avrådan från att bygga i områden som kan drabbas av översvämningar.

Falsterbonäset i Skåne ligger riskabelt till när havsnivån stiger
Falsterbonäset i Skåne ligger riskabelt till när havsnivån stiger. I våras gav domstolen Vellinge kommun rätt att bygga en flera meter hög skyddsvall här på grund av översvämningsrisken. Foto: Johan Nilsson/TT

En annan del i klimatsäkringen är att säkerställa att så kallad ”grön infrastruktur” som parker och grönstråk där vatten kan samlas om det blir kraftigt regn, får stå kvar. Den gröna infrastrukturen är också viktig för att hålla temperaturen nere vid värmeböljor, eftersom träd och växtlighet – till skillnad från betong och sten – inte värms upp lika mycket.

Kommuner måste blir bättre förberedda 

Även andra städer påverkas av klimatförändringarna. I Västra Götaland, Värmland, Skåne, Dalarna och Småland behöver orter säkras för att minimera skadeverkningarna av höga vattenflöden – och på flera platser har man redan byggt skyddsvallar.

Redan i dag ligger 23 000 bostäder i Skåne under tremetersnivån och måste skyddas, enligt länsstyrelsen. I Halland är motsvarande siffra omkring 3 200.

Som LFT skrivit om tidigare, gav domstolen i våras Vellinge kommun rätt att bygga en flera meter hög skyddsvall runt delar av Falsterbonäset på grund av översvämningsrisken – trots att både länsstyrelsen, golfklubbar och villaägare opponerade.

Regeringen vill att kommuner blir bättre på att ta klimatförändringarna i beaktande. 2018 infördes nya regler i plan- och bygglagen, som bland annat säger att kommuner måste redovisa sin syn på klimatanpassning i sina översiktsplaner, enligt DN. 

En ny dom i Mark- och miljödomstolen väntas även innebära att kommuner får större befogenheter att besluta om klimatåtgärder som inte gillas av fastighetsägare och andra organisationer.