Den 28 september drog Preem tillbaka sin ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil, som LFT skrivit om tidigare. Bolagets vd, Magnus Heimburg, uppgav då att anledningen var att projektet inte var tillräckligt lönsamt och inte tekniskt genomförbart.

Nu lämnar bolaget in en ansökan med en ny plan för raffinaderiet i Lysekil, rapporterar DN. De vill bygga om en del av den deras befintliga dieselproduktion för att istället kunna fasa in förnybara råvaror.

– Vi kommer att använda tallolja, rapsolja och återvunnen frityrolja. Det här är råvaror som vi redan i dag använder vid vår anläggning i Göteborg, säger Magnus Heimburg i DN.

Fossil råvara kommer fasas ut

Preem räknar med att de  skulle kunna använda upp till 40 procent förnybara råvaror om de bygger om. Resten kommer att utgöras av fossil råvara. Enligt ansökan kommer utsläppen med den nya ombyggnaden inte öka alls. När produktionen i den ombyggda anläggningen ökar, ska samma mängd fossil råvara fasas ut, enligt DN.

– Omställningen till ett förnybart samhälle kommer att kräva många olika typer av verktyg. Jag är övertygad om att flytande drivmedel, och förnybara sådana, har en viktig plats att fylla i den omställningen, säger Magnus Heimburg.

Greenpeace Sverigechef Isadora Wronski är kritisk till planen.

– Med enkel matematik kan man lätt förstå att låta oljebolagen ge sig in på våra åkrar och i våra skogar blir totalt ohållbart. Om vi bara skulle odla raps för bränslen på våra svenska åkrar; ingen potatis, inga grönsaker eller andra grödor, skulle vi ändå bara få fram hälften av det bränsle som Sveriges nuvarande vägtransporter kräver, säger hon i ett pressmeddelande.

"Vi behöver satsa på verklig omställning"

Hon anser att ”försöket att stoppa livsmedel i tanken på miljoner bensin- och dieselbilder är ett desperat försök från oljeindustrin att hålla liv i förbränningsmotorn”. Istället måste vi satsa på långsiktigt hållbara lösningar, som satsningar på järnväg, kollektivtrafik, effektivisering och elektrifiering, menar hon.

– En industripolitik från förra seklet löser inte de akuta kriserna för klimatet och naturen. Vi behöver satsa på verklig omställning som håller långt bortom de närmaste tio åren i linje med Parisavtalet och våra miljömål.

Under den tiden anläggningen byggs om kommer företaget behöva ytterligare arbetskraft, men på längre sikt innebär satsningen inga nya arbetstillfällen, enligt DN.

Preemraff kommer att lämna in underlag till bland andra Länsstyrelsen och Naturvårdsverket inom kort. Ansökan ska skickas till Mark- och miljödomstolen före årsskiftet. Målet är att den ombyggda anläggningen ska kunna stå färdig år 2024.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.