Radar

Miljöorganisationer om Preems beslut: en delseger

Preem drar tillbaka sin ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil.

På måndagen kom det för många inom miljörörelsen glädjande beskedet: Preem drar tillbaka sin ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil.

– Vi är naturligtvis glada att den här satsningen på fossil infrastruktur inte blir av. Men det är viktigt att veta att det är en delseger. Kampen mot falska klimatlösningar för att vi ska uppfylla Parisavtalet och för gröna jobb fortsätter, inte minst i Västsverige, säger Gustav Martner från Greenpeace.

För en månad sedan var han med och protesterade mot Preem ombord på skeppet Rainbow Warrior. Då trodde han att ett sådant här besked skulle dröja.

– Jag är förvånad över att det kom så tidigt. Men jag är inte förvånad över att vi kunde stoppa detta. Fossil infrastruktur har stoppats tidigare. Jag tror företagen börjar förstå att Sverige inte är ett bra ställa att investera fossilt i.

Planerna på att bygga ut Preemraff skulle inneburit en ökning av företagets utsläpp av växthusgaser från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år, något som skulle göra företaget till Sveriges största utsläppare.

Stoppa Preemraff fick upp frågan

LFT har tidigare skrivit om de omfattande protester som planerna på utbyggnad mötts av, senast under aktionsveckorna för ungefär en månad sedan.

I början av september tog även Miljöpartiet ställning i frågan då deras klimatpolitiska talesperson, Lorentz Tovatt, gick ut och sa att en eventuell utbyggnad skulle innebära så stora utsläppsökningar att hela Sveriges klimatarbete riskeras.

Gustav Martner, Greenpeace
Gustav Martner, Greenpeace. Foto: Greenpeace

Enligt Gustav Martner är det nätverket Stoppa Preemraff, en koalition av olika miljöorganisationer, som lyckats få upp frågan på agendan, från regional till nationell nivå.

– De har lyckats med att göra det här till en avgörande fråga som bland annat handlar om hur allvarligt man ska ta Parisavtalet. Vi måste glädja oss över att när gräsrötter och miljöorganisationer går samman, lyckas vi få upp våra frågor på agendan.

Mark- och miljööverdomstolen gav klartecken till Preems utbyggnadsplaner i juni. Sedan hamnade frågan hos regeringen.

Koncernchef: "handlar om lönsamhet"

Enligt Preems koncernchef Magnus Heimburg har företaget inte utsatts för påtryckningar från regeringen. Han menar att beslutet helt och hållet är taget på kommersiella grunder.

– Det handlar om projektets lönsamhet men också dess tekniska genomförbarhet, säger han i DN.

– Generellt sett upplever vi på Preem att vi har ett starkt politiskt stöd för vår existerande verksamhet men också för framtida utvecklingsplaner för våra raffinaderier, säger Heimburg.

Enligt DN ska företaget komma med ett nytt förslag kring verksamheten under hösten.

För Gustav Martner och miljörörelsen kvarstår en hel del arbete. Han pekar bland annat på problemen med att ersätta all råolja med biobränsle och slaktavfall, och att det verkligen blir en bra grön omställning.

– Varför Preem drog tillbaks ansökan kommer historieböckerna att behöva rota i. Men miljörörelsen lyckades lyfta frågan på agendan och kommer fortsätta att göra det. Varenda försök till att investera i fossil infrastruktur kommer att mötas av motstånd, det är ett löfte från miljörörelsen.

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.