På måndagen kom det för många inom miljörörelsen glädjande beskedet: Preem drar tillbaka sin ansökan om att bygga ut oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil.
– Vi är naturligtvis glada att den här satsningen på fossil infrastruktur inte blir av. Men det är viktigt att veta att det är en delseger. Kampen mot falska klimatlösningar för att vi ska uppfylla Parisavtalet och för gröna jobb fortsätter, inte minst i Västsverige, säger Gustav Martner från Greenpeace.
För en månad sedan var han med och protesterade mot Preem ombord på skeppet Rainbow Warrior. Då trodde han att ett sådant här besked skulle dröja.
– Jag är förvånad över att det kom så tidigt. Men jag är inte förvånad över att vi kunde stoppa detta. Fossil infrastruktur har stoppats tidigare. Jag tror företagen börjar förstå att Sverige inte är ett bra ställa att investera fossilt i.
Planerna på att bygga ut Preemraff skulle inneburit en ökning av företagets utsläpp av växthusgaser från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år, något som skulle göra företaget till Sveriges största utsläppare.
Stoppa Preemraff fick upp frågan
LFT har tidigare skrivit om de omfattande protester som planerna på utbyggnad mötts av, senast under aktionsveckorna för ungefär en månad sedan.
I början av september tog även Miljöpartiet ställning i frågan då deras klimatpolitiska talesperson, Lorentz Tovatt, gick ut och sa att en eventuell utbyggnad skulle innebära så stora utsläppsökningar att hela Sveriges klimatarbete riskeras.
Enligt Gustav Martner är det nätverket Stoppa Preemraff, en koalition av olika miljöorganisationer, som lyckats få upp frågan på agendan, från regional till nationell nivå.
– De har lyckats med att göra det här till en avgörande fråga som bland annat handlar om hur allvarligt man ska ta Parisavtalet. Vi måste glädja oss över att när gräsrötter och miljöorganisationer går samman, lyckas vi få upp våra frågor på agendan.
Mark- och miljööverdomstolen gav klartecken till Preems utbyggnadsplaner i juni. Sedan hamnade frågan hos regeringen.
Koncernchef: "handlar om lönsamhet"
Enligt Preems koncernchef Magnus Heimburg har företaget inte utsatts för påtryckningar från regeringen. Han menar att beslutet helt och hållet är taget på kommersiella grunder.
– Det handlar om projektets lönsamhet men också dess tekniska genomförbarhet, säger han i DN.
– Generellt sett upplever vi på Preem att vi har ett starkt politiskt stöd för vår existerande verksamhet men också för framtida utvecklingsplaner för våra raffinaderier, säger Heimburg.
Enligt DN ska företaget komma med ett nytt förslag kring verksamheten under hösten.
För Gustav Martner och miljörörelsen kvarstår en hel del arbete. Han pekar bland annat på problemen med att ersätta all råolja med biobränsle och slaktavfall, och att det verkligen blir en bra grön omställning.
– Varför Preem drog tillbaks ansökan kommer historieböckerna att behöva rota i. Men miljörörelsen lyckades lyfta frågan på agendan och kommer fortsätta att göra det. Varenda försök till att investera i fossil infrastruktur kommer att mötas av motstånd, det är ett löfte från miljörörelsen.
