Den senaste större kartläggningen av bredbandsutbyggnaden i Sverige gjordes av Post- och telestyrelsen 2019. Den visade då att 84 procent av hushållen i Sverige hade tillgång till snabbt internet, det vill säga ett internet med en hastighet på minst 100 megabit per sekund.

På landsbygden, utanför tätorter och småorter, ser det ännu sämre ut – där hade inte ens hälften tillgång till snabbt internet när kartläggningen gjordes. Målet för 2020 var att 95 procent skulle ha en snabb uppkoppling i år, vilket man alltså har misslyckats med att nå. I Region Örebro län har man också satt ett lokalt mål som också är på 95 procent i år, men även där har man misslyckats – endast 81 procent har i dagsläget snabbt internet. 

Klyftorna ökar

Bristen på tillgång till snabb uppkoppling gör att klyftorna mellan stad och landsbygd ökar. Enligt Linus Grabö, bredbandsstrateg i Örebro län, så vilar ansvaret både på marknadsaktörerna men också på de boende. 

– Många gånger väljer bara 50-60 procent att ansluta sig till ett fiberprojekt. Då är det svårt för en marknadsaktör att få ekonomi i projektet, säger han till SVT Örebro. 

En kostnadsfråga

Linus Grabö medger också att det han säger kan sticka i ögonen på många eftersom det finns många på landsbygden som verkligen vill ha fiber. På vissa håll, där man inte har lyckats få med sig någon marknadsaktör, har därför invånarna tagit saken i egna händer och själva grävt ner fiberkablar i marken.

LFT:s genomgång för ett år sedan visade också att det i många fall är en kostnadsfråga varför vissa väljer bort fiber. Genomsnittskostnaden för att få fiber indraget ligger på 20 000 kronor, vilket inte alla har råd med. 

År 2025 är målet att alla i hela Sverige ska ha tillgång till snabbt internet, ett mål som än så länge ser ut att bli svårt att uppnå. Mellan 2018 och 2019 ökade andelen som hade tillgång till fiber med knappt 3,5 procentenheter, vilket är en minskning jämfört med 2017-2018 då ökningen låg på cirka 5 procentenheter. 

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.