Den senaste större kartläggningen av bredbandsutbyggnaden i Sverige gjordes av Post- och telestyrelsen 2019. Den visade då att 84 procent av hushållen i Sverige hade tillgång till snabbt internet, det vill säga ett internet med en hastighet på minst 100 megabit per sekund.

På landsbygden, utanför tätorter och småorter, ser det ännu sämre ut – där hade inte ens hälften tillgång till snabbt internet när kartläggningen gjordes. Målet för 2020 var att 95 procent skulle ha en snabb uppkoppling i år, vilket man alltså har misslyckats med att nå. I Region Örebro län har man också satt ett lokalt mål som också är på 95 procent i år, men även där har man misslyckats – endast 81 procent har i dagsläget snabbt internet. 

Klyftorna ökar

Bristen på tillgång till snabb uppkoppling gör att klyftorna mellan stad och landsbygd ökar. Enligt Linus Grabö, bredbandsstrateg i Örebro län, så vilar ansvaret både på marknadsaktörerna men också på de boende. 

– Många gånger väljer bara 50-60 procent att ansluta sig till ett fiberprojekt. Då är det svårt för en marknadsaktör att få ekonomi i projektet, säger han till SVT Örebro. 

En kostnadsfråga

Linus Grabö medger också att det han säger kan sticka i ögonen på många eftersom det finns många på landsbygden som verkligen vill ha fiber. På vissa håll, där man inte har lyckats få med sig någon marknadsaktör, har därför invånarna tagit saken i egna händer och själva grävt ner fiberkablar i marken.

LFT:s genomgång för ett år sedan visade också att det i många fall är en kostnadsfråga varför vissa väljer bort fiber. Genomsnittskostnaden för att få fiber indraget ligger på 20 000 kronor, vilket inte alla har råd med. 

År 2025 är målet att alla i hela Sverige ska ha tillgång till snabbt internet, ett mål som än så länge ser ut att bli svårt att uppnå. Mellan 2018 och 2019 ökade andelen som hade tillgång till fiber med knappt 3,5 procentenheter, vilket är en minskning jämfört med 2017-2018 då ökningen låg på cirka 5 procentenheter.