Gotlandsruss som får gå ute på bete året runt har studerats i ett tvåårigt projekt på SLU. Nu har de data som forskarna samlade in analyserats ytterligare.

Bakgrunden är att den biologiska mångfalden minskar stadigt i Sverige och att artrika hagmarker är en av de miljöer som hotas mest. Samtidigt är Gotlandsrusset en hotad svensk husdjursras som skulle kunna bidra genom bete samtidigt som rasen bevaras.

Forskarna undersökte bland annat på hästarnas inverkan på olika trädarter och skogens utveckling, och kunde se att betet skapade ett mer öppet landskap genom att de begränsade mängden sly och buskar. Slutsatsen är att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika skogsbetesmarker och hagar.

Regelbundna hälsokontroller

Russet är en gammal hästras som för inte så länge sedan strövade fritt på Gotland och forskarnas hypotes är att det finns individer som har kvar de egenskaper som gör att de klarar betesgång året runt med god funktion och hälsa. Under de två år som russen gick ute, gjorde forskarna regelbundna kontroller av hästarnas hälsa och mående.

Studien visade att kvaliteten på betet förbättrades under den tid som russen betade, och att protein- och energiinnehållet var tillräckligt för att tillgodose hästarna behov. Under fem månader, på vintern, var dock betet begränsat vilket resulterade i att russen fick använda delar av sina fettreserver. 
Detta påverkade dock inte deras hälsa eller tillväxt negativt, enligt forskarnas undersökningar, men de kunde se att hägnens delvis olika förutsättningar påverkade hur väl de fungerade för åretruntbete.

Ett av de tre hägnen fungerade bättre då gräsmarken hade god dränering vilket minskade risken för isbildning, samtidigt som skogsmarken i det hägnet hade mer inslag av gräs då den var mer öppen och hade större inslag av lövträd.

Genetiska skillnader

Forskarna tittade också på hur russen påverkades av parasiter och kunde se att tre av de tolv hade bättre motståndskraft. De pekar på att det inom naturvård med domesticerade djur är viktigt att använda individer som har en naturligt hög motståndskraft mot parasiter.

”Det är känt från andra djurslag att det finns en genetisk komponent i motståndskraft mot parasiter och två av dessa individer var också efter samma far.” skriver forskarna.

Deras övergripande slutsatser hittills är att åretruntbete med gotlandsruss kan öka den biologiska mångfalden och förhindra igenväxning av öppen mark.
Liksom att det finns individer inom rasen gotlandsruss som har lämpliga egenskaper för åretruntbete och kanske till och med ”rewilding” men det finns också individer som inte har dessa egenskaper, trots att gotlandsrusset anses vara en härdig ras.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.